Förintelsens barn...

Hennes föräldrar var ett förälskat par i Transsylvanien, Rumänien. De var förlovade och förberedde sitt giftermål, men det kom ett krig… Margit Silberstein, dottern, har skrivit boken om deras/sitt liv i ”Förintelsens barn” (2021).

 

Paret Ernst och Ili var troende judar och kom, liksom hela deras släkt och många därtill, hamna i nazisternas folkutrotning. Ili deporterades till Auschwitz och Ernst skickades till fronten i Ukraina så sent som 1944, men då var de flesta av deras nära och kära redan utplånade.

 

Paret överlevde kriget, men i ett skört tillstånd. Ili kom till Sverige och Norrköping på en bår med de vita bussarna när Bergen-Belsen befriats. På något sätt fick Ernst veta detta när han kom till Rumänien efter tiden i Sibirien. Han började skriva brev till Ili! Många brev! Hans brev till henne fanns bevarade hos Ili. Dessa brev fick Margit och hennes bror Willy översatta och en värld av kärlek, längtan, tvivel och oro öppnade sig.

 

Ernst lyckades ta sig till Sverige efter något år. Paret gifte sig och blev föräldrar. Och nu, drygt 70 år senare, berättar så dottern hur det är och har varit att vara jude i Sverige. Margit Silberstein var en omtyckt röst i Radio Malmöhus och senare politisk kommentator i SvT Aktuellt. Utsatthet och hot följde med kändisskapet.

 

Margit väver i boken in både sin egen uppfostran och sin egen roll som förälder. Hon gifter sig med en man, som i tonåren flydde från Ungern och de får tvillingpojkar, som också får insikt i släkthistorien och förintelsen.  

 

Jag inser, när jag läst vad jag just skrivit, hur torftigt jag förmått beskriva denna bok. Den blir ibland lite ältig i förf iver över att förklara, förtydliga och synliggöra, att förintelsen inte ”bara” var där och då. Den påverkar fortfarande, vilket gör boktiteln synnerligen passande.

 

Lärorik och intressant läsning, inte minst i dessa krigiska tider.

 

P F Sloan skrev ”Eve of destruction” 1965 och den spelades in och blev en stor hit med Barry McGuire. Lemmy Kilmister, som grundade Motörhead, gjorde långt senare låten tillsammans med Royal Philharmonic Orchestra. Den blev lyssningsvärd även då, eller hur?

 

 

Go’ torsda’!!!    Gott Nytt År!!!

 

Haj å Goodbaj!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0