The loser standing small...

Fotboll är inte bara en dans på rosor… Mats Magnusson har tagit hjälp av Marcus Birro för att förklara detta i boken om ”Masse” med underrubriken ”Helvetet tur & retur” (2017).

 

Mats ”Masse” Magnusson, Helsingborgspågen, föddes 1963 och kom att nå enastående framgångar i fotbollsvärlden. Första klubb var Högaborgs BK, jfr Henrik Larsson, men 1981 var det Malmö FF. Dit återvände han efter 2 år i schweiziska Servette 1985, men från 1987 blev det Benfica!

 

Det blev 5 glänsande år i Portugal  -  2 gånger ligamästare och tvåa övriga säsonger och 1990 dessutom portugisisk skyttekung! Men de båda Europacup-finalerna blev båda uddamålsförluster…

 

Den store agenten Börje Lantz skötte om Massa och hans klubbyten. Lantz bodde dessutom i sin Villa Tomelilla i Estoril, nära Lissabon, och det var en god och nära kontakt. F ö var hans tränare de sista 3 åren i Benfica en viss Sven-Göran Eriksson.

 

Massa gjorde 30 landskamper och 1 VM   -   det berömda VM’et i Italien… 1-2,1-2,1-2, du vet…

 

Efter Benfica avslutades spelarkarriären i Helsingborgs IF 1993. Och vad skulle ske sedan? Ja, det fanns liksom ingen riktigt genomtänkt fortsättning. Livet i rampljuset skulle ersättas av… ja, vad då?

 

Utan att gå in på detaljerna, så när det var som värst, så var han alkoholiserad och uteliggare! Betalar man ingen hyra, så åker man förr eller senare ut… Knutpunkten, Högaborgs klubbhus, liksom Eskilminnes, kunde ibland ge lite värme, men…

 

Eländes, elände, men det kom till sist några räddare i nöden! Och sent omsider var Massa mottaglig för räddningen  -  mer om det i boken.

 

Massa är nu nykter alkoholist, omgift och nybliven pappa och skuldsaneringen är tänkt att vara klar i februari 2018, dvs NU! Hoppas det lyckades. Det blev en tänkvärd bok med mycket kärlek till fotbollen, inte minst i Portugal, där man inte glömmer sina gamla stjärnor!

 

Det är också en bok med tacksamhet  -  för både fotboll och goda vänners hjälp tillbaka till livet. Läsvärt!

 

Apropå fotboll, så sammanfaller påsken med starten på Allsvenskan och Superettan och i sommar har vi VM, som ju köptes, f’låt, röstades till Ryssland!

Georg ”Åby” Ericson gjorde en skiva med ”nätmusik”, men den avstår jag gärna ifrån och väljer Pugh Rogefeldt! ”Bolla och rulla” hette hans femte album, som kom 1974, men det var också en låt. Här hör vi den i en lite mjukare och dovare version, där den 12-strängade gitarren inte har den sedvanliga dominerande rollen:

 

 

Go’ Låååångfreda’!!!

 

Haj å Goodbaj!


Songs from the wood...

Österleningen Klas Östergren tvingade mig att leta på nätet i och med titeln på hans nya bok: ”I en skog av sumak” (2017). Jag får uppfattningen att den sumak, som växer i Sverige, kan bli upp till 10 m hög, betraktas som buske och är en färgglad väst på höst/vinter.

 

Året är 1970, Beatles är på väg att upplösas, hippierörelsen har nått Sverige och Palme berättar för USA om Vietnamkriget… Dan och hans syster Hellen flyttar till Sverige. I skolan kommer bokens ”jag”, Kenneth, att få Dan till klasskamrat och sedermera blir de vänner.

 

Kenneth bor tillsammans med sin mamma, som är duktig sömmerska och medhjälpare till skräddare Sandin. Han kan inte dölja, att han är lite förtjust i henne…

 

Ja, detta var de flesta i persongalleriet, men det finns några till, bl a fler klasskamrater och några grannar till Kenneth. Den fina villan, som syskonen bor i, ligger lite skyddat och i kanten av tomten växer sumakskogen… Där Dan har byggt en hydda…

 

Jag gillade den här boken! En ganska förtätad och välskriven bok med flera intressanta händelser, som får mig att nyfiket vilja läsa vidare!

 

”Songs from the wood” är ett album med Jethro Tull. Det kom 1977 och är bandets senaste Top 10-framgång… Men flöjtaren m m Ian Anderson och hans bandkamrater kämpar vidare… En ny världsturné startar nu i mars! ”Songs from the wood” är titelsången på albumet och så här lät den live 1977:

 

 

Go’ freda’!!!

 

Haj å Goodbaj!


Inte ett moln...

Krogshow, CD-samlingsbox, live-CD-samlingsbox och ännu en bok… Tomas Ledin är aktiv i allra högsta grad! Tillsammans med Anders Nilsson har han skrivit boken ”Inte ett moln så långt ögat kan nå?” (2017).

 

Titeln har ett frågetecken i slutet… Var inte himlen klarblå? Titeln är dessutom en Ledin-sång och boken är just en blandning av Berättelsen om Tomas Ledin och texten till melodier, som betytt mycket för honom. Vi får också veta lite om låtarnas tillblivelse  -  ett trevligt initiativ.

 

Ledin, född 1952 i Östersund, brukar berätta om, att hans farfar deltog i den beskjutna demonstrationen i Ådalen 1931, och det finns med här också. Tomas familj flyttade i början på 60-talet till Sandviken, men då hade han redan ”drabbats” av musiken. Beatles-febern lockade honom att bilda band och, så smått, börja plita ihop egna sånger.

 

I Sandviken och trakterna däromkring var många kända musiker på Sverige-besök och Ledin kom att träffa t ex Jimi Hendrix, som spelade i bl a Högbo! Ledin höll i högtalarstapeln på scenen, då den höll på att ramla över Hendrix! Ett viktigt inhopp i musikhistorien!

 

Men Ledin kom att komma längre än så i musikbranschen! Det blev utbytesstudentande i USA, det blev spelningar, det blev skivor och det blev Polar Records! Möte med Björn och Benny, för att inte tala om Stikkan… och hans dotter, Marie! Marie och Tomas gifte sig 1983…

 

Resten av boken för du läsa själv! Det är den värd!

 

Boken är en bra berättelse om Tomas Ledin och hans fram- och motgångar. De senare var en belastning, som det tog ett tag att befria sig från, men på något vis rullade Ledins liv vidare… i en positivare värld!

 

Kul även att läsa om det engagemang han visat för bl a Sydafrikas demokratisering, som gjorde att han och Mikael Wiehe fick träffa Nelson Mandela vid flera tillfällen! Och blev speciellt inbjudna till utdelningen av Nobels Fredspris till Mandela! Som sagt, boken var klart läsvärd!

 

Nyss fyllda 66 kör Ledin på i full fart! Och säkert finns det några moln på hans himmel, precis som för oss andra, men han tycks ju kunna ”segla vidare” i alla fall. Och visst har jag mina minnen med hans musik. Även jag har gjort ”bilband” inför semesterturer med familjen i bilen. Och jag är inte oberörd när jag hör ”Genom ett regnigt Europa” och tänker på turerna på Autobahn… i regnet… Ledins liveversion hittade jag på Youtube, men dock inga rörliga bilder:

 

 

Go’ freda’!!!

 

Haj å Goodbaj!


RSS 2.0