Röster från arkivet...
Journalisten Ray Connolly, född 1940, började som trainee på Liverpool Daily Post, men gick våren 1967 över till London Evening Standard. Hans bok, ”The Ray Connolly Beatles archive” (2016), innehåller huvudsakligen artiklar från den senare tidningen.
Connolly lärde känna John, Paul, George och Ringo och personerna runt dem. Han fick väldigt god kontakt med dem, bl a hade John & Yoko bjudit in honom till en intervju i deras hem Dakota i New York. Mötet var bokat med avresa den 8 december 1980, men 3 tim före ”lift-off” från London kom nyheten om mordet på John…
Om upplösningen av Beatles fick Connolly veta tidigt, efter att John hade anförtrott honom om sitt bandslut. Paul hörde också av sig och ville berätta om sin syn på Beatles och dess avslutning.
Paul berättade också om sitt intresse för musiken av Buddy Holly och att han köpt upp rättigheterna till dennes melodikatalog. Connolly skrev f ö filmen ”That’ll be the day”, som är fylld av Hollys musik och har bl a David Essex och Ringo Starr i rollerna.
McCartney har även rättigheterna till låtar som ”Stormy weather” och ”After you’ve gone”, liksom till musikaler som ”Hello Dolly”, ”A chorus line”, ”Annie” och ”Grease”! Verkar vara en god investering…
Givetvis finns det tidigare publicerade artiklar även om George och Ringo, liksom om George Martin och andra i Beatles-familjen.
Detta är intressant läsning från tiden det begav sig. Välskrivet, men ändå inte svårare än att jag kunde ”stava mig igenom” denna engelska bok. En bok för mig - kanske för dig?
Både Sir Paul och Sir Richard (Ringo) är fortfarande aktuella med ny musik. Paul kom strax före julen 2020 med albumet ”III”, dvs hans tredje ”hemmagjorda” album. Kritikerna var positiva och ”III” fick hitlisteframgång. Ringos senaste album, ”What’s my name”, kom hösten 2019. Glad musik med knapp listkänning…
Beatles- och solo-återutgivningar kommer i rask takt. ”Let it be” firade 50 år förra året, men återutgivningen flyttades pga pandemin till hösten 2021. Georges album ”All things must pass” ”fyllde” också 50 förra året och återutges snart inkl några demos, bl a tidigare opublicerade ”Cosmic empire”. Stillsam och varm Harrison-låt:
I mars 2021 kom Ringo med en 5-låtars-EP med bl a ”Not enough love in the world”, skriven av Joseph Williams och Steve Lukather i Toto:
Go’ freda’!!!
Haj å Goodbaj!
Konsten att lyssna... av…
Jo, jag instämmer i det märkliga, att en historiker med efternamnet Fuhrer ger ut boken ”Görings hemliga spioner”… Förnamnet är Armin och boken, med undertiteln ”Nazisternas okända underrättelsetjänst”, kom 2018.
Denna, nazisternas största underrättelsetjänst, doldes under namnet ”Riksluftfartsministeriets forskningsmyndighet” (Forschungsamt des Reichsluftfahrtministerium) och få utanför den inre kretsen kände till den.
Det var Hitlers ställföreträdare och närmaste man, Hermann Göring, som byggde upp och ledde myndigheten, som var Görings verktyg att bevaka/övervaka de han ville ha koll på, enkelt uttryckt.
Bara några få böcker har skrivits om denna spionorganisation och Fuhrer ägnar inledningsvis mycket kraft på att förklara alla fel dessa innehåller. Jag började tröttna på att läsa…
… men läste färdigt! Boken är tydlig med, att det mesta av det behövda materialet antingen förstördes eller togs av ryssar och/eller amerikaner i krigsslutet. Hemligstämplar och vetande, men avlidna, personer har gjort, att en hel del i boken är tänkta men underbyggda scenarier.
Ministeriet var tidiga med telefonavlyssning, inte bara inom Tyska Riket. Även t ex England avlyssnades, till gagn för den tyska krigstaktiken. Avlyssnargruppen behärskade redan tidigt 32 språk. Dessutom hade man t ex matematiker och andra som kunde knäcka ländernas krypterade sändningar. Man hade t o m en sådan nymodighet som trådbandspelare, så man kunde dokumentera/tolka/översätta noggrannare. Bandspelaren tillverkades av Lorenz Elektronische Apparate Bau AG i Berlin.
Det mesta som ”hördes” dokumenterades och rapporterades. Avlyssningarna kom att användas i väldigt olika sammanhang, som t ex i hönsäggsförhandlingar med Danmark i senare halvan av 30-talet. Tyskarna sparade 2 miljoner riksmark, då man kände till motpartens strategi. Även företag, som BMW, avlyssnades.
Efter hand blev Hitler allt mindre påverkad/intresserad av rapporterna - han visste själv bäst när det var dags att agera… Och miljoner människoliv gick till spillo!
Läsvärt med, för mig, nya insikter om Tyskland efter första världskriget och om tredje rikets/nazismens uppgång och fall.
”Listen to me” var den sista Hollies-singeln, som Graham Nash medverkade i. Den kom 1968, men nådde aldrig förstaplatsen på Tio-i-Topp. Hollies var väldigt populära i Sverige och avverkade många svenska folkparker i slutet av 60-talet, bl a i Finspång! Under besöket där 1966 skrev Graham Nash låten ”Clown”, som spelades in till deras album ”For certain because…” samma år. Nu till ”Listen to me”:
Go’ freda’!!!
Haj å Goodbaj!
En bok för mycket...
”Den perfekte vännen” (2009) var inte min perfekte vän i lässoffan. Novellerna i boken är skrivna av Jonas Karlsson och jag försökte läsa dem, flera gånger t o m, men de engagerade mig inte.
Jag fångades aldrig av berättelserna och, sanningen att säga, gav jag upp och lämnade de 3 sista olästa! En riktigt sällsynt åtgärd!
Men du tycker kanske inte som jag?
För att pigga upp: Erik Frank, född Frank Erik Jansson, skrev 1940 låten ”Novelty Accordion” på morgonen efter en bättre fest… Melodin blev så känd, att den fick en egen fanclub! Här spelar Frank tillsammans med Bengan Janson låten i ett lite jazzigare tempo i ett Café-program från 90-talet.
Go’ freda’!!!
Haj å Goodbaj!
Lite grann från ovan...
I vintras inköptes boken… och lästes… men först nu blir det några rader om boken ”Spela för livet” (2020). Göran Holmquist skrev boken och lade till underrubriken ”Peps Persson * en skånsk speleman” - en mitt-i-prick-beskrivning!
”Speleman” är, i mina ögon, en titel väldigt få förtjänar. Per Åke Tommy Persson kvalar med lätthet in i detta gäng, dit jag räknar Charlie Norman, Benny Andersson och en handfull till.
Peps föddes i Klippan dec 1946. Hans far, Anton, född i Skårby nordväst om Ystad, var dragon på regementet i staden. Anton mötte Marta och flyttade norrut i Skåne. Han drev radiohandel och var en påhittig tekniker, men också fiolspelare med egna kompositioner. Farfaden var från Balkåkra och torpare under Marsvinsholms gods.
Uppfinnigheten och musikaliteten var något även för Peps, som dessutom var en ordbehandlare av rang. Underfundiga texter blev med tiden både en framgång och broms i karriären. De egna kraven gjorde, att det inte kom ut skivor i parti och minut.
Musikintresset var stort, men bluesen med gitarr och munspel blev starten i karriären. De 2 första singlarna kom 1966. Då kallade han sig Linkin’ Louisiana Peps. Skivorna kom f ö på Olga, samma bolag som Hep Stars slog igenom på.
Peps första album, ”Blues connection”, kom 1968. Året efter kom ”Sweet Mary Jane”, vars växtlighet på omslaget, tvingade skivbolaget att dra in och byta ut det…
År 1975 kom ”Hög standard”, det första reggaebaserade albumet. Bosse Skoglund hade klurat ut hur trummorna skulle låta och succén var stor!
Samarbeten följde med bl a Nisse Hellberg och Ronny Åström. Det sista kom i januari 2021 med inmarschlåten till damallsvenska Vittsjö GIK! Låten kan avnjutas på den här länken: https://sverigesradio.se/artikel/7141802 …hoppas jag.
Peps avled hemma i Vittsjö för några dagar sedan, drygt 2½ månad efter nära vännen och ”hustrummisen” Bosse Skoglunds frånfälle. Vilket gung det blivit i musikhimlen! Musicera i frid!
Läste boken med stort intresse. Mindes den go’a musiken, och hoppades på mer, men så blev det nu tyvärr inte.
Och så tar vi ett ”aktuellt” klipp om blues ABC från TV4-nyheterna… januari 1994:
40 sekunder ”Hög standard” från Vittsjö - kan de’ va’ nå’d? Ja, det gungar ju! Med både Persson och Skoglund!
Marta, Peps mor, tyckte att Edvard Perssons musik skulle passa sonen att spela in. Och så blev det. Albumet kom 1982. Femton år senare gjorde Peps ett album, ”Rotblos”, med låtar skrivna av de gamla blueshjältarna. Peps satte svensk text bl a till ”I got my mojo working”, ursprungligen en melodi från 1956 av Preston ”Red” Foster, ej att förväxla med skådespelaren med samma namn. Muddy Waters fick en hit med låten 1957. I Peps version blev det till ”Min trollmoj funkar” och videon därtill är så här:
Go’ freda’!!!
Haj å Goodbaj!
