Johnny - samlaren...

…och The Beatles gav sig ut på sin första “riktiga” utlandsturné. Alla turerna 1960-62 till Hamburg var ju visserligen utanför Storbritannien, men det var inte Ringo på trummorna då och dessutom var de (oftast) en kvintett. Denna deras första utlandsresa gick till Sverige! Och just fredagen den 25 oktober 1963 spelade de i aulan på Sundsta läroverk i Karlstad! Det var Popfestival! Andra namn på affischerna var Trio me Bumba, Telstars och Ken Lewy & Phantoms   -   alla 4 med lika stor text/stil! Kvällen bjöd på 2 föreställningar   -   kl 19 och 21!

Turnén fortsatte sedan med spelningar i Göteborg, Borås och Eskilstuna. Mitt i detta,  onsdagen den 30 oktober, var Beatles i Stockholm för att medverka i inspelningen av TV-programmet ”Drop In”, med bl a Lill-Babs. På eftermiddagen åt de lunch på Solliden, Skansen, och vid detta tillfälle skrev de sina namn på en matsedel, som f ö finns hos…   Inspelningen skedde på Narren, nuvarande Arenateatern på Gröna Lund i Stockholm och programmet kom att sändas den 3 november i Sveriges enda TV-kanal. Programledare var Kersti Adams-Ray och Kjell Eriksson och bland övriga artister i programmet kan nämnas Lill-Babs, Doris och Gals & Pals.

Redan på torsdagen, den 24 oktober, var Beatles i Sveriges Radios Karlaplansstudio i Stockholm och spelat en bunt låtar live till ett radioprogram, som kom att sändas den 11 november 1963 i P1!  Jo, det var i P1!  P3 hade börjat sända på försök 1962, men kanalen blev inte reguljär förrän 1964, så i den mån Sveriges Radio sände ”icke-klassisk” musik, så fick det bli i P1. Sveriges Radio fick f ö sitt namn i samband med bolagsstämman den 23 oktober 1957 samtidigt som ägarbilden hade förändrats.

Karlaplansspelningen, som f ö hade väldigt bra ljud, har sänts många gånger i radion och även getts ut på skiva. Beatles skivbolag, Apple, ville och fick köpa tejpen och 5 av de 7 inspelade låtarna kom ut på 2-CD:n ”Anthology * 1” 1995.

Den 31 oktober, efter 8 dagar i lnadet, lämnade Beatles Sverige och när de landade i London möttes de av 20.000 fans på flygplatsen   -   ”Beatlemania”  hade startat! Och musiken och världen förändrades!

Boken ”Yeah! Yeah! Yeah!” av Börje Lundberg och Ammi Bohm har undertiteln ”The Beatles erövrar Sverige” och det säger väl allt. Välsorterade boklådor och bibliotek bör ha den, tycker jag.

På  http://sv.wikipedia.org/wiki/Sundsta-%C3%84lvkullegymnasiet  kan du bl a se några ”kändisar”, som varit elever på skolan under årens lopp. Finns faktiskt lite Beatlesanknytning bland dem…   v g ”knäck den nöten”!  Psst! Man kan se och höra honom i kväll på Ystads Teater…

Dagens musikval är ju självklart! Så här har vi…   The Beatles!!!

Go’ freda’!!!

Haj å Goodbaj!

Nu är det fredag igen! Och dags för “Litterära Hörnan”!!!

”Ooowee” i sången kan väl få bli Ove i boken, eller hur? En lagom usel ”P3-övergång”, kan jag tycka. Jag har läst boken ”En man som heter Ove”  (2012) skriven av Fredrik Backman. 

Detta verkar vara en bok som alla ”måste” läsa, när den kom förra året. Det exemplar jag läste var av den nionde tryckningen…  Boken är författarens debut i det formatet, men han har tidigare skrivit krönikor under några år, bl a i Metro.

Boken handlar om Ove, en lite egen, nästan egendomlig, man, som lever ett stillsamt, men väldigt strikt och styrt liv nästan utan utrymme för förändringar och variationer. Har han växt upp med en Saab, så kan han inte tänka sig att byta till något annat bilmärke. Så är det bara!

Ove möter sin käresta på bussen, de gifter sig och flyttar till ett radhus. Efter ett antal år blir hon sjuk och avlider, men han bor kvar utan att riktigt ”städa upp” efter frun. Hennes kläder etc finns kvar på samma sätt som när hon var i livet och Ove fortsätter sitt liv och sina dagliga rutiner. I alla fall, så gott det går…

Vid ett tillfälle funderade frun lite över sin make och kom fram till han nog levde ”i fel tid”. Maken ”…var från en generation där man var det man gjorde, inte det man pratade om…” (sidan 283). Intressant tanke!

Jo, det är en klart läsvärd bok! Och en Saab har man ju haft…  Det är en fin, ja t o m tänkvärd, bok med finurliga klacksparkar åt t ex inskränkta personer med ”cementerade” åsikter, om jag uttrycker mig så. Boken är intressant även ur språklig synvinkel med sin stundtals repetitiva stil. Klart värd en sväng till biblioteket!

Vi kör väl vidare med ”Ooowee”, dvs Huey Smiths ”Sea cruise”, som blivit en hit för en del binge artister, men aldrig, vad jag vet, med irländaren Declan Nerney. Klart lyssningsvärd, trots det!

Och så måste jag ju låta John Fogerty ge sin syn på låten:

Och då kom jag fram till ett jubileum! Jag har lagt in 200 låtar sedan jag startade min blogg och då egofirar jag det med en liten livesnutt från Malmö med Jerry Lee Lewis!

Nu har jag spridit så ”mycken dynga”, så varför inte ta lite ”Koskit baby” med Kjellas Traktorkapell?

Go’ freda’!!!

Haj å Goodbaj!

Nu är det fredag igen! Och dags för “Litterära Hörnan”!!!

Bengt Vincent, enligt egen beskrivning ”Sveriges sista luffare”, har samlat ihop minnen från sitt liv i en bok…  och lyckats få ett tryckeri att ge ut sk-en!

Minnen är en sak, sanning verkar vara en annan, men det är ju alltid fritt att skriva ner sin syn på saker och ting…  Vi får oss till livs lite om livet i Ystadskvarteret Göken från andra världskriget och framåt. Vilka vedermödor de fattiga invånarna har att tampas med.

Allt klaras dock med dragspel och fiol, dans och glans   -   Vincent lider inte av blygsamhet precis… 

Boken innehåller givetvis en hel del Ystadsuttryck, men det hade ju inte hindrat att övrig text skulle kunna ha körts genom ”stavningskontrollen”…  Jag störs också av alla upprepningar i historierna och av att det finns ett antal ord och uttryck, som tydligen känns bra att skriva gång på gång…  Ungefär som när dagisbarn har hittat några ord att ofta och gärna upprepa...

Boken finns på hyllan för ”Ystadsamlingen” på Ystads Bibliotek   -   och där får den gärna stå kvar!

Efter detta så vill man ju gärna höra ”Sanningen” med Petra Marklund, som liksom vi, har lämnat September…  haha!

”Little lies” är en låt från albumet ”Tango in the night” (1987) med Fleetwood Mac. Bandet startades 1967 när Peter Green och Mick Fleetwood lämnat John Mayall’s Bluesbreakers och håller på än. Dock har man lämnat bluesen (tyvärr, säger jag) och sättningen har skiftat genom åren! Såg någonstans att man var inne på 15:e uppsättningen, men Mick Fleetwood trummar vidare…! ”Little lies” kommer här i en liveversion:

Go’ freda’!!!

Haj å Goodbaj!

Nu är det fredag igen! Och dags för “Litterära Hörnan”!!! Och dessutom har man bestämt sig för att det är Kanelbullens dag! Och tillåtet att bli på kanelen…?

Förra året kom Staffan Heimerson med ”Idel öra”. Boken innehåller ”22 möten med märkliga människor, divor, våldsmän…” med en spännvidd från Hans Rausing och Jackie Arklöv till Anita Ekberg och Bo Hagström. Onekligen intressanta personligheter, de allra flesta av bokens 22 intervjuobjekt.

Pengasvindeln inom Röda Korset försöker Heimerson få förklarat för sig av både Bengt Westerberg, dåvarande ordförande, och av Eva von Oelreich, efterträdaren, men det blir bara ”lösa trådar” till svar. Men det fanns kanske inga bättre svar, det var kanske så förvirrat inom rörelsen…

Pratet med matentusiasten Bo Hagström från Simrishamn gav lite av bakgrunden till TV-programserien ”Solens mat” och mötet med Bibi Andersson gav också en djupare bild av henne, medan Arklöv borde förbigåtts med tystnad.

Mitt största bekymmer med den här boken var, att jag uppfattade flera av intervjuerna som tunna och lite oengagerade, både från intervjuarens och objektets sida. Lite synd, för de flesta av de 22 mötta personerna borde varit intressanta att lyssna på.

Men bokens urval gjordes kanske mer ur synvinkeln ”intressanta namn” än ”intressanta berättelser”, vad vet jag. Totalt sett är dock boken läsvärd och finns säkert på närmsta bibliotek!

Dagens boktitel kan få en att tänka på ”Örongodis”, som var en serie album med Lars Roos, men mina öron fastnade i stället för engelska The Herd och deras singel från dec 1967 ”Paradise lost”. Låten skrevs av bandmedlemmarna Andy Bown och Peter Frampton. Följande år lämnade Frampton bandet för en solokarriär och strax därefter gick Bown över till Status Quo!

Ett av de bästa ”öron”-skivomslagen är väl ”The roaring silence” av Manfred Mann’s Earth Band från 1976. Ett öra i LP-format! Den mest kända låten på albumet är ”Blinded by the light” skriven av Bruce Springsteen. Låten har onekligen blivit en sorts signaturmelodi för MMEB  -  här i en livespelning i tysk TV från maj 2013! Imponerande insats av både bandet och publiken!

Go’ freda’!!!

Haj å Goodbaj!