Tell me why you cried...

Idag är det Fredag! Och dagen för “Litterära Hörnan”!!!

 

Boken för idag heter ”Om hur”, men det är inte en bok för ohändiga typer som jag! Detta är

Maria Nikolajevas bok från 2010 Om hur det var att leva och växa upp i diktaturens Sovjetunionen, varifrån hon senare flydde och bosatte sig i Sverige.

 

Boken ger en läsvärd insikt i hur livet var för en privilegierad familj i en kommunistisk diktatur, som Sovjetunionen. Nikolajevas farfar var professor i pianohistoria, pappan tonsättare och professor i komposition och mamman konstvetare. Boken är en lång uppräkning ”Om hur” man klarar olika uppgifter i detta samhälle och man kan punkt för punkt läsa ”Om hur” hon och hennes familj och vänner klarar av att växa upp, utveckla ett sjätte sinne, fullgöra sin medborgerliga plikt, lösa bostadsfrågan, skaffa jobb etc etc. Det är en beskrivning av det dagliga livet, men med tydliga påpekanden om att hon och hennes familj har det bättre ställt än ”medel-Ivan”, men likväl besvärligt! Mycket läsvärt och lärorikt!

 

Sting (född 1951…) framför ”Russians” http://www.youtube.com/watch?v=wHylQRVN2Qs  på sitt första soloalbum ”The dream of blue turtles” (1985). Låten handlar om det Kalla kriget och är i grunden ett tema av Sergei Prokofiev som Sting bearbetat och satt text till.

 

I Kiev år 2008 framförde Paul McCartney ”Back in the USSR” http://www.youtube.com/watch?v=XrtnnLor2UM  i ett skapligt rockande tempo där ”…the Ukraine girls really knock me out”  -   en bit från det Kalla kriget…

 

Go’ freda’!!!

 

Haj å Goodbaj!


Riding with the King…

Idag är det Fredag! Och dags för “Litterära Hörnan”!!!

 

Dagens överskrift är titeln på en låt av John Hiatt, som han lär ha skrivit efter att han via  bilradion fått veta att Elvis Presley avlidit, men idag syftar jag på en annan King   -   Martin Luther King. Lennart Pehrson kom tidigare i år med en bok om honom och den har jag läst!

 

Jag har läst en del om Martin Luther King tidigare, men den här boken håller en förträfflig detaljnivå på händelserna. Vi får följa Kings liv som ledare för ”icke-vålds-principen” i ett USA infekterat av rasismen och hans utveckling som talare och predikant är intressant läsning. Konfrontationer med polis och interna stridigheter blev efter hand väldigt besvärliga att hantera och hans familj fick allt mer sällan se honom.

Vi får också lite inblick i inrikespolitiken i USA med bröderna Kennedy, 60-talets kommunistskräck och FBI-chefen Edgar J Hoover som några av personerna/ämnena.

I april 1968 var King i Memphis för att organisera ännu en demonstration, men sköts till döds vid sitt hotell.  

 

Boken ingår i en serie kortbiografier, som utges av Historiska Media i Lund. Det är en intressant idé och gör att man kan ”ge sig på” att läsa även om de personer, som man bara vill veta ”de grova dragen” om. Givande läsning, tyckte jag.

 

Och så tar vi och lyssnar på ännu en King! B B King, som tillsammans med Eric Clapton framför ”Riding with the King” http://www.youtube.com/watch?v=sJK78Y3zoQk i en inspelning från 1997. Två blues-/gitarrhjältar på en gång!

 

Stevie Wonder spelade in sin ”Happy Birthday” till albumet ”Hotter than July” 1980 och är en hyllning till Martin Luther King. http://www.youtube.com/watch?v=YNAy6Bhij8A  Just den här versionen är lite annorlunda mixad och framförs till filmsekvenser ur Kings liv. Wonder har framfört låten även vid hyllningar till Nelson Mandela, som t ex i det här live-klippet:  http://www.youtube.com/watch?v=inS9gAgSENE  med massor av folk i ”kören”…

 

Go’ freda’!!!

 

Haj å Goodbaj!


The winner takes it all…

Sluta! Den har vi hört förr!!! Jo, men nu är det ju Nobelpristagartider, och…

 

Idag är det Fredag! Och dags för “Litterära Hörnan”!!!

 

Och jag har läst en Nobelpristagare! Men inte något av det Mo Yan, eller var det Mojjan, har skrivit. Jag har inte kommit längre än till pristagaren år 1998   -   José Saramago och hans bok från 1984: ”Året då Ricardo Reis dog”. Hittade den på bibliotekets utgallring i somras till ett synnerligen överkomligt pris…

  

I boken förflyttas vi till 30-talets Portugal, mestadels Lissabon, men det finns också spår av Brasilien och Spanien, inte minst av det begynnande inbördeskrig, som leder till att general Franco tar över och landet blir en diktatur, så som Portugal redan 1926, efter en militärkupp, hamnade i med bl a Salazar, som styrde landet från 1932 och 36 år framåt. I detta anländer Ricardo Reis med båt från Brasilien, där han verkat i 16 år, han tar in på ett hotell i Lissabon och försöker finna sig till rätta, samtidigt som han ”visar intresse” för 2 yngre kvinnor   -   den ena är dottern till en penningstark man, som besöker staden några dagar varje månad för ”affärer”, som egentligen består i att besöka älskarinnan och den andra kvinnan är städerska på hotellet   -   båda kvinnorna ogifta och obundna och dras en smula till Reis. Jag tror inte jag berättar mer än så…

 

Boken är lite speciell och lite ovanligt skriven, men så kan det kanske också leda fram till det Nobelpris Saramago fick 1998…  Som jag försökte efterlikna här ovan, så är boken skriven. Långa, mycket långa meningar med enstaka kommatecken här och där som bildar långa stycken, ibland mer än en sida långa. Läsningen i min pocketupplaga kräver stundtals att jag följer med med ett finger rad-för-rad för att inte tappa bort mig. Lite jobbigt i början, men Saramagos stil är berättande och beskrivande, så man fängslas av det hela. Boken är läsvärd, men kräver några timmars ”uppstart”, så man kommer in i den och fångas av berättelsen.

 

Och när jag ändå är i Portugal, så kommer jag att tänka på en låt av Paul McCartney från december 1968   -   ”Penina”   -   som han skrev på hotellet med samma namn vid Algarve-kusten i södra Portugal. Låten spelades in året efter av bandet på hotellet, Jotta Herre, men även av Carlos Mendes, vars version jag föredrar. http://www.youtube.com/watch?v=n2t_I1ulASM  . McCartney och/eller Beatles spelade aldrig in låten, men de jammade en knapp minut på låten under inspelningarna av “Get back”-albumet, som sedermera blev ”Let it be”.

 

Och när vi nu ändå är i Portugal, varför inte lyssna på en av de nyare fado-sångarna. Camané i ”A guerra das rosas” från 2010. http://vimeo.com/15240108 

 

Go’ freda’!!!

 

Haj å Goodbaj!


It’s fun to stay at the Y.M.C.A…. eller I.K.E.A….

Som ju hamnade i en sorts blåsväder för sin ändrade/anpassade katalog i Saudiarabien. Men hur tänkte kritikerna egentligen? Det höjs ju röster för och ställs krav på att de människor, som kommer/flyr till Sverige ska anpassa sig till den svenska kulturen och levnadssättet…   var det inte just det IKEA gjorde, dvs anpassade sig till Saudiarabiens kultur och regler…?

 

Det sägs, att man ska ta seden dit man kommer och här kommer James Browns syn på ”Living in America” i en svettig version http://www.youtube.com/watch?v=oHqUipinDyw .

Låten kom 1985 och blev en Top10-hit för Brown både i England och USA, f ö hans sista. Den finns med i filmen Rocky IV, där den framförs när Apollo Creed träder in i boxningsringen och syftar på dennes patriotism.

 

Och så här tänker sig Helsingborgs stolthet, The Sounds, att det är att ”Living in America” http://www.youtube.com/watch?v=AjY4Wj_-Zec . En egenkomponerad låt från deras framgångsrika debutalbum med samma namn 2002.

 

Haj å Goodbaj!


Those were the days my friend, we thought they never end…

Idag är det Fredag! Och dags för “Litterära Hörnan”!!!

 

Så sant, så sant! Men det är också ett riktigt jubileum denna dag   -   idag är det exakt 50 år sedan den första riktiga singeln med Beatles gavs ut i England! ”Love me do”/”P.S. I love you” (Parlophone 45-R 4949) släpptes denna dag, så där ett par dagar före John Lennons 22-årsdag den 9 oktober.

 

Singelns A-sida ”Love me do” kan vara en av de första låtar Lennon och McCartney skrev och då troligen redan 1958, medan ”P.S. I love you” skrevs 1961 under Hamburg-tiden. Inspelningen skedde i september 1962 för båda låtarna, där ”Love me do” gjordes i ett par versioner där Ringo Starr och inlånade Andy White skiftade som trummisar.

 

”Love me do”  http://www.youtube.com/watch?v=GEEC-yhr_Ks

 

“P.S. I love you”  http://www.youtube.com/watch?v=81poEvVyGAo

 

Snyggt jobbat, ynglingar!!!  (Undrar om de kan leva på sin ”musik”…?)

  

Go’ freda’!!!

 

Haj å Goodbaj!


RSS 2.0