Day after day...

Idag är det Fredag! Och “Litterära Hörnan”!!! 
 
Och jag läste en bok   -   fast egentligen inte, för så här blev det: Jag var på biblioteket och lånade ”Svår svårare Ekwall” av Patrick Ekwall. 
 
För mig är boken, enkelt uttryckt, Ekwalls dagbok dag för dag under några år   -   dock är den sorterad på ett drygt 20-tal ämnesgrupper. Tyvärr tröttnade jag fort på denna dagbok och orkade faktiskt inte ens läsa färdigt och det är ytterst ovanligt för mig   -   har ”plågat mig” igenom t o m böcker av Darwin! Men det här blev bara för mycket av osammanhängande bladder om allt från icke-gjorda skönhetsoperationer till en, för författaren, lång väntan på Anja Pärson. 
 
Boken borde fått ligga kvar som dagbok i Ekwalls skrivbordslåda!
 
 
Och så förgyller vi det hela med en liten Dagsberättelse från 1968 av Ray Davies     http://www.youtube.com/watch?v=MzpShIhvrjU   . Här framför han ”Days” med sitt band, Kinks, i ”Pop go the sixties”, som var en TV-sänd summering av 60-talets musik producerad av engelska BBC och Västtyska ZDF. Programmet sändes den 31 december 1969. 
 
Go’ freda’!!!   
 
Haj å Goodbaj!
 

Driving in your car

Såg någon gammal (skoj-?)notis om att Saab skulle börjat tillverka ambulanser. De skulle ha hetat SAAB 90 000… 
 
Så här i efterhand, så kan man ju fundera över vem som skulle varit passagerare när det egentligen var bilföretaget som behövde vårdas…  Det här var och är så allvarligt att jag absolut inte vill skoja om det, men det kan onekligen kännas märkligt att år efter år tillverka och försöka sälja en produkt   -   med förlust! Ju mer du säljer, desto större blir företagets förlust… En enda gång på kanske 25 år visade företaget icke-röda siffror!? Remarkable, skulle en engelsman ha sagt. 
 
Fast egentligen känner jag till åtminstone ännu ett företaget med samma s k resultat  Men det är en helt annan sak (och bransch)… 
 

http://www.youtube.com/watch?v=996JD4d6vwY  var signaturen till Sveriges Bilradio och programledare från starten 1956 – 1973 var C G Hammarlund. Låten heter ”Jalopy” och framförs av Kermit Leslie och hans orkester.

 

Haj å Goodbaj!

 

För jag vill ha blommig falukorv till lunch…

Mat är ett märkligt ting   -   om jag håller ett jämnt intag, men rör mig mindre, så blir jag större…
 
 
Tror jag tar en sväng med  http://www.youtube.com/watch?v=BKggq6EsqIU   , dvs ”Piggies”. Låten skrevs av George Harrison och finns på dubbelalbumet ”The Beatles” från 1968. Albumet, som ofta kallas ”The White Album” beroende på det helvita omslaget, var Beatles nionde. Smaklig spis med ”Piggies”…
 
Haj å Goodbaj!
 

Happy Birthday to you!

Idag blir en av moptoparna 70!!!  GRATTIS, Sir Paul McCartney!  70 år ung och fortfarande still going strong. En av dessa ”långhåriga” grabbar, som inte ”vuxet ur” popsvängen, men som lyckats klara sitt uppehälle ändå   -   imponerande eller rena turen…?!  Ja, det beror väl på vem som är betraktaren.

För mig är det imponerande, att ha kunnat hålla på så länge och fortfarande prestera, både i form av konserter och komponerande. Och det kommer faktiskt fortfarande en och annan godbit ut ur komponerandet! ”My Valentine” från 2012 är en av flera vackra McCartney-ballader http://www.youtube.com/watch?v=FUH05iJ3-Uo   , eller hur?

Och så vill jag gärna slå ett slag för den här McCartneyska ”lekstugan” med halva Led Zeppelin och halva Who, en gnutta Procol Harum, Shadows, Pink Floyd och Faces och så några kamrater till, i en inspelning från oktober 1978   -   http://www.youtube.com/watch?v=6fBgpujdeuQ   -   ”Rockestra theme”. Det är en instrumental låt, som visar en annan sida av Sir Paul. Visst svänger det?

Så där på födelsedagen, så kan han väl få en låt till?  Varför inte http://www.youtube.com/watch?v=HvSiIfrWjIA  , dvs ”Yesterday” i en liveinspelning på senare tid från en konsert i Bogotá, Colombia.

Go’ Fö’lsedag! 

Haj å Goodbaj!


Tell me whyyyyyy…

Sverige är ute ur Fotbolls-EM…   Och Trelleborgs FF förlorade i Falkenberg…   Därefter misslyckades Sverige i kvalet till Handbolls-VM…   Och i allt detta deltog min dotter och jag i musiktävlingen ”It takes 2” i Trelleborg, men där är vi än så länge lyckligt ovetande om resultatet   -   kanske bäst så…  Det är en trevlig tävling med musik från mitten av 50-talet till dags dato. En del av lagen är numera ”gamla bekanta”, eftersom tävlingen nu är inne på sitt 8:e år och vi är ett av flera återvändande lag. I morgon, måndag, får vi veta rätta svar, resultat och placering…  Men då vet vi redan att Danmark och Portugal åkt ur Fotbolls-EM…   Och att det inte blev badväder den här söndagen heller…   Och så fortsätter gnällandet och ”motvallsandet”…

Men det kunde varit värre…  I mitten av 70-talet besökte musikproducenten George Martin tillsammans med sin fru ön Montserrat i östra delen av Karibiska havet. Han blev väldigt förtjust i platsen och byggde en inspelningsstudio, AIR Studios, som blev klar 1979. Under knappt 11 år användes studion av världsstjärnor som Paul McCartney, Stevie Wonder, Eric Clapton, Elton John, Rolling Stones, Dire Straits, Police etc etc! I september drabbades ön av stormen Hugo och stora delar av ön förstördes   -   AIR Studios fick stängas. Sex år senare drabbades ön av ett stort vulkanutbrott och än mer av ön blev ödelagt.

För att hjälpa till med återuppbyggnaden på ön har George Martin under årens lopp gjort flera olika aktiviteter och insamlingar, bl a gjordes en konsert den 15 september 1997 i Royal Albert Hall i London. Där medverkade, förutom Sir George, även Sir Paul och Sir Elton och en bunt ”icke-Sirs”, som Eric Clapton, Sting, Phil Collins och Carl Perkins. Det blev f ö det sista liveframträdandet av Perkins, som avled 4 månader senare.

Konserten blev lyckad, vilket inte minst syns och hörs här i ”Hey Jude” http://www.youtube.com/watch?NR=1&v=PgJQ6LQ8x1E&feature=endscreen  .

Jag tar en liten sång till från konserten, nämligen “Brothers in arms”. Låten presenteras av Phil Collins innan Dire Straits-frontmannen Mark Knopfler tar över med ackompanjemang av Paul ”Wix” Wickens på dragspel. Vassegoa: http://www.youtube.com/watch?v=R9ehJ9fBe9Q   .

Pssst: Hur många av musikerna känner du igen?

Haj å Goodbaj!


I’m a prima donna, I can rule the world…

Idag är det Fredag! Och ännu en “Litterära Hörnan”!!!

Och idag skriver jag om en riktig Primadonna, minst ett strå vassare än den donna, Christina Aguilera, som framför textraden i rubriken. Jag har läst boken ”I förtroende” skriven av Kjerstin Dellert.

Primadonnan Kjerstin Dellert delar här med sig av sitt liv och leverne ”i förtroende”   -   ja, så skulle man nog bäst beskriva den här boken, som gavs ut år 2000. Vi får följa Dellert från hennes födelse 1925 genom livets olika skeenden och konstaterar ganska snart att det är en dam med en egen vilja, ibland t o m högst egen… 

Hon har haft förmånen att jobba med många av ”De Stora”, som Jussi Björling, Sixten Ehrling, Elisabeth Söderström, men även haft orken att ta sig an annat är själva sången och teatern. Debuten skedde i Sköna Helena i Göteborg, 1951 och hon gick i pension från Operan i Stockholm 1979. I början av 80-talet tog hon tag i renoveringen och återskapandet av Confidencen, Ulriksdals slottsteater och blev samtidigt ”Teaterdirektör”. Hon räddade huset, som byggdes på 1670-talet, och teatern.

Dellert har ”skapat rubriker” många gånger genom åren, inte minst när hon 1968 gifte sig med den 17 år yngre balettdansören Nils-Åke Häggbom. Rubriker har det också blivit i samband med djärva teaterkreationer, som ibland varit både ”välskurna” och tunna, nästan genomskinliga.

Boken avslutas med en Dellertsk sammanställning över sitt liv och hon plockar några rader ur sin dagbok:  
”…har livet lärt mig…
att hälsan är en av de viktigaste saker som finns
att avundsjuka är lönlöst…
att ljuga är opraktiskt…
att familjen är en styrka…”

Detta är en läsvärd bok, ibland även tänkvärd! Kjerstin Dellert har hunnit med mycket och har lyckats berätta om det på ett fängslande sätt, utan att få det till att bli en lång uppräkning av alla spelade roller eller sjungna arior. Det är kul att läsa om möten och människor från hennes liv   -    episoderna är många och underhållande.

Dellert lyckades ju med konststycket att komma in på Svensktoppen också under sin framgångsrika karriär. Den här låten, en gammal Emil Norlander-slagdänga med lätt justerad text, kom 1976  http://www.youtube.com/watch?v=RqSXWExfF8Y  . Är f ö ganska övertygad om att det är Benny Andersson på dragspel i den här ”Oh min Carl Gustaf”.

Och så plussar jag på med ”Kattduetten” av Rossini   -  
http://www.youtube.com/watch?v=dI2qnavDzng&feature=related   -   det är ju fredag, så varför inte ta en jamare…

Go’ freda’!!!

Haj å Goodbaj!


Man gave names to all the animals…

Jo, det är ju sant, men tyvärr har jag inte lärt mig alla namnen…

Djuren här nedan passerade vår väg på ön med de vackra ängarna i förra veckan. Ormen sicksackade sig över vägen precis framför fötterna på oss. Jag koncentrerade mig dock mer på kameran än på ormen, även om jag visade respekt   -   efter fotograferingen gick det upp för mig att det var en huggorm…  Men visst är den grann…?

Den här ”stendöda” filuren var lite lättare att komma riktigt nära…

… men någon namnlapp hittade jag inte där vid stranden…

På trappan vid huset ”dök” den här långa saken upp   -   också den saknade namn…

…men på nätet hittade jag att det är en pantersnigel, även kallad leopardsnigel. Den kan bli mer än 15 cm lång!

Nu gör jag det lätt för mig och ber att få presentera ”House of the rising sun” från 1964 med Newcastle-bandet The Animals i en alldeles glimrande video. Klädda i bästa kostymen framför de denna gamla fina blues! Alan Price hanterar Vox-orgeln på ett briljant sätt och Eric Burdons kraftiga bluesröst ljuder, trots slipsknuten… Djuriskt, skulle kan klämma till med!   http://www.youtube.com/watch?v=P0-czS8PTBU  .

Haj å Goodbaj!


Bad, bad, really, really bad…

Idag är det Fredag! Och “Litterära Hörnan”!!!

Men just idag blir det ingen bok   -   jag lider av dåliga förbindelser…  Befinner mig på en vacker ö med underbara ängar (nä, jag är inte i Ängland…) där det lyser av vackra orkidéer och andra, för mig onamnade, blommor. Ön har dock satsat mer på blomsterverk än på nätverk, om man säger så…

Hade lite funderingar på att lägga in några vackra bilder för att visa öns skönhet, men det blev inte förbindelserna bättre av…  Å andra sidan verkar inte datorns minnesläsare fungera heller, så…

…So turn them on… those sad songs…  Elton John i en uppiggande ”Sad song” från 1984   -   året som var den framtid George Orwell skrev om i boken ”1984”, utgiven 1948. Den är nästan obehagligt läsvärd!!!  Så blev det några bokrader i alla fall. Nu till Sir Elton: http://www.youtube.com/watch?v=X23v5_K7cXk   

Go’ freda’!!!

Haj å Goodbaj!


Alright now...

Igår firade vi ju vår ”pådyvlade” Nationaldag, eller hur? Så trevligt att den dagen blev införd…   Men vore det inte bättre med en ”Ledig-dagen-efter-fridag”-dag….?  Det hade väl varit näst intill oslagbart, eller hur? Hade kanske inte känts så konstruerat som Nationaldagen och lite lättare att ta till sig, kan jag tycka.

Till detta vill jag bjuda på   -    Fri-da!!!   Det var väl vitsigt, eller hur? Tror vi klämmer till med ”To turn the stone”, som skrevs till Donna Summer och som spelade in den 1981, men inte gav ut den förrän flera år senare. http://www.youtube.com/watch?v=Sn8xzmrnXwk&feature=related     Det är en av låtarna från Phil Collins-producerade albumet ”Something’s going on” (1982).

Haj å Goodbaj!


It was twenty years ago today...

Fel! Fel! Fel! Det var femtio år sedan!

Idag har det gått 50 år sedan The Beatles lyckades få en första träff med en intresserad musikproducent! Brian Epstein, Beatles' manager, hade försökt flera gånger med flera olika skivbolag, men inget hade visat något djupare intresse   -   ”gitarrbaserade grupper var ute”, som någon sade…  Till slut hamnade man dock hos Parlophone där det fanns en då 36-åring, som jobbat en del med klassisk musik, men även med t ex The Goons (innehållande en viss Peter Sellers!). The Beatles tog sig till London och den 6 juni 1962 träffade de George Martin.

Han gillade inte allt han hörde Beatles prestera, men tyckte att det fanns något i Johns och Pauls sång och i deras inställning. Så denna dag i studio 3 i EMI’s stora hus på Abbey Road, St. John’s Wood, i London spelade man in 4 låtar. Detta ledde i sin tur till att i september gjordes fler inspelningar, varav 2 av dem blev till Beatles första singelskiva: ”Love me do”/”PS I love you”, båda skrivna av John Lennon och Paul McCartney. Plattan släpptes i oktober 1962 i England.

Love Me Do

Skivan nådde “bara” plats 17 på Englandslistan, men bättre skulle det bli…

Här kommer först ”PS I love you” http://www.youtube.com/watch?v=81poEvVyGAo   och sedan ”Love me do”  http://www.youtube.com/watch?v=2vs7MqriEAY  .

Haj å Goodbaj!


Friends will be friends...

Idag är det Fredag! Och “Litterära Hörnan”!!!

Dagens bok är skriven av radio- och TV-profilen etc Knut Ståhlberg och heter ”Två kära ovänner   -   Churchill och De Gaulle”.

Boken handlar om det märkliga förhållandet mellan Churchill och De Gaulle under andra världskriget. Det var ju två oerhört starka personligheter i den högre maktsfären, men de ”fann” och respekterade varandra, samtidigt som de var oerhört drivande av just ”sina” frågor i det svåra politiska läge världen befann sig.

Det var kul med en bok där författaren är en känd reporter, inte minst från radio, så jag tyckte emellanåt att jag ”hörde” hans röst när jag läste boken. Ståhlberg har ett lite omständligt ordval emellanåt, kanske beroende på att han vill uppnå full korrekthet i sitt berättande, och boken ställer en del krav på läsaren. Boken är dock mycket intressant och läsvärd och det märks att Ståhlberg har mycket att berätta i ett ämne, som han älskar och är väl insatt i. Han har ju dessutom redan tidigare skrivit en bok om De Gaulle   -  även den finns säkert att låna på ditt bibliotek.

Ett engelskt band, som startar sin låt med pampig fransk musik, dvs inledningen till Marseljäsen, och dessutom i direktsändning från inspelningsstudion   -   vad mer kan man begära?!!!  Den första  världsomspännande direktsändningen (via satellit) i TV skedde den 25 juni 1967 och Englands bidrag var The Beatles, som höll på att spela in en ny singel, ”All you need is love”!  http://www.youtube.com/watch?v=r4p8qxGbpOk   .  I ”kören” vid detta tillfälle hittar man bl a Mick Jagger, Brian Jones, Eric Clapton, Marianne Faithfull, Keith Moon och Graham Nash   -   hyfsat doa-gäng, eller hur? Låten, med sitt budskap om ”Love”, kom mitt i Vietnam-krigets mest omfattande och förödande tid och stod för mångas önskan om ”Peace and Love”.

Sveriges bidrag till ”Our World”-programmet var något om natur och forsar från Jämtland, vill jag minnas, men minnet kan svikta   -   Vad minns du av detta TV-program?

Go’ freda’!!!

Haj å Goodbaj!


RSS 2.0