Johnny - samlaren...

Österlenbon med ”Dehlis vackraste händer”, Mikael Bergstrand, håller sig till Skåne i boken ”Konsulten som inte ville bada” (2021).

Konsulten Kenneth bor i Malmö och har förvandlat sitt föräldrahem i Baskemölla till ett sommarboende. Han tjänar bra med pengar på sitt managementkonsultande, så huset i Baskemölla blev rejält uppgraderat… och det blev även pengar till en statusbil…

Men förhållandet med Cathrine tar slut, konsultandet, som ofta leder till personalnerdragningar, börjar tråka ut… Sommarhuset får bli ett ställe att återhämta sig på.

Pappan har blivit senildement och bor på ett hem i Simrishamn, så Kenneth har nu nära att besöka honom. Kenneths trauma kommer över honom igen. Han var inte ens tonåring när hans älskade mamma försvann under en simtur vid Baskemölla  -  strömmarna tog henne. Storebror är också avliden och pappan sökte tröst i flaskan…

Kenneths besök hos sin förvirrade pappa ger honom några lösryckta meningar med antydningar… hade mamma haft ett annat förhållande under dessa år… vad hände vid stranden… vad visste pappan… och byborna…

Ja, ännu en Bergstrand-bok med gott flyt i. Lättläst och fängslande historia, som inte verkar helt otrolig heller och som vanligt, när det gäller den här författaren, så har jag svårt att släppa boken! Sidorna, liksom berättelsen, bara ”rinner på” med sina intressanta karaktärer. Det blir flera ”likes” på den här boken om konsulten, som inte vill bada…

På Wikipedia läser jag: ”Att vara konsult är inte en yrkesbenämning i sig, utan en alternativ anställningsform”. Som gjort för att spela lite Beatles, eller hur? ”We can work it out” var en McCartney-slinga, som kompletterades av Lennon. Valstakterna var Harrisons idé! Låten spelades in under arbetet med ”Rubber soul”-albumet hösten 1965 och gavs ut som singel i december samma år. ”Day tripper” fanns på andra sidan av skivan och blev listetta lite överallt i världen. Så här såg de långhåriga typerna ut på TV…

Go’ tisda’!!!

Haj å Goodbaj!

”DDR bortom muren * Östtyskland 1949-90” är en bok av historikern Katja Hoyer, föddes i Östtyskland 1985 och flyttade till Storbritannien 2010. Boken kom förra året.

Östtyskland och dess variant på kommunistisk diktatur nådde aldrig sitt första halvsekel. Landet kom och, strax före konkursen, försvann när Sovjetunionen (och i viss mån Västtyskland) slutade hålla det ”under armarna”. 

Wilhelm Pieck blev första presidenten, men Walter Ulbricht var partiordförande och drev landet i ”Sovjetstil”, fast lite ”vassare”. Erich Honecker tog över 1971, men i oktober 1989 avsattes han och ersattes av Egon Krenz. Den 9 november öppnades Berlinmuren…

Några små ”klipp” ur boken:

Redan på 1930- och 40-talet visar Pieck och Ulbricht ”…att det varken var karisma eller ledaregenskaper som avgjorde de tyska kommunisternas karriär – och överlevnad - … utan lydnad och nytta.”

När Ulbricht och hans kamrater, enligt Stalins meddelande, skulle ”ta över” den sovjetiska zonen av Berlin och f d Tyska Riket sa han: ”Det bör se demokratiskt ut, men vi måste ha allting i vår hand.”

I oktober 1946 gjordes en ”samordnad razzia för att samla ihop viktiga arbetare…  över 2000 tyska fysiker, kemister, ingenjörer och forskare… ombads packa omgående.” för flytt till Sovjetunionen.

Stalin var inne på en ”neutral stat för hela Tyskland”, men generalmajor Tiulpanov drev en annan linje, dvs självständig kommunistisk stat, som ”efterbildar folkdemokratierna (t ex SSSR)”.

I juni 1953 utbröt omfattande arbetardemonstrationer med krav på bl a fria val. Sovjetiska trupper slog brutalt ner det. Runt 10.000 fängslades.

En natt i augusti 1961 byggdes muren, ”den antifascistiska skyddsvallen”, runt Östberlin. Muren delade familjer, gator och t o m hus med många tragedier som följd.

Idrotten blev det ”bra ansiktet” utåt, med världsframgångar i OS, VM etc. Simning, konståkning, friidrott m fl fick östtyska mästare, som senare visade sig till en (stor?) del berodde på statsorganiserad doping…

Men jakten på t ex jeans från väst och på kaffe gjorde, att ett för folket hanterbart 70-tal, blev besvärligare. Varor saknades i butikerna. Många TV- antenner riktades mot Västtyskland och en annan värld kunde ses…

En ”kaffedeal” gjordes med Vietnam, där DDR planterade ”6.000 kaffeträd”, som blev ”ett av de mest effektiva biståndsprojekten någonsin”. Vietnam är numera världens näst största kaffeproducent! För DDR’s del blev dock lärdomen, att det tar några år för första skörden…

Ett, av flera, stora bekymmer för DDR var, att landet saknade i mångt och mycket råvaror, som kunde förädlas och exporteras. Visserligen hittades brunkol, som fick användas som ersättning för oljan, som Sovjet ströp leveranserna av. Miljöproblem i större skala gav också upptäckten av brytbart uran.

Den 18 mars 1990 hölls de första och sista (!) fria valen i DDR’s historia. På hösten samma år återförenades Tyskland. DDR’s tid var över.

Börjar med ett stort plus för de förträffliga kartorna i bokens inledning! Är inte helt ovan vid besök i Tyskland, men har svårt att hålla reda på den geografiska indelningen. 

Ett annat plus för boken är, att Hoyer har intervjuat personer, som ”var på plats” i olika DDR-skeenden. Intressant att höra hur man uppfattade bättre och sämre sidor av landet över tid.

Boken kan upplevas som lite trögläst i början, men jag vande mig vid den begränsade ”styckeindelningen” och texten flöt på. Mycket intressant och läsvärt om ”nutida historia”!

Ostrock är ingen avfart från Ostlänken! Det är ett begrepp på rockmusiken från DDR från 70-talet och framåt. Mycket förbjöds, dock. Bandet Silly bildades 1978 i Östberlin av Thomas Fritzsching (gitarr, sång) och Mathias Schramm (bas). Bandet utökades med bl a sångerskan Tamara Danz, vars röst betydde mycket för bandet. År 1983 kom deras singel ”Mont Klamott”, som blev genombrottet. Låten handlar om Berlin, där Grosse Bunkerberg, även kallat Mont Klamott, är rivningsrester från bombningarna under andra världskriget,

Go’ tisda’!!!

Haj å Goodbaj!

”Hux Flux” blev det både ny skiva, turné och en bok 2023! Gyllene Tider även detta år! Och Anders Roos och Jan-Owe Wikström har berättat och porträtterat ännu en bok om Gyllene Tider. Underrubriken är ”Hela Sveriges dagbok” (2023).

Boken består av många bilder ackompanjerade av kända och mindre kända personers tankar om Gyllene Tiders framgångsrika återkomst. Bandmedlemmarna och kören, fans, ÖB (!), scenarbetare, chaufförer m fl kring bandet berättar om upplevelser inför och under turnén. De flesta är överens om att bandet aldrig låtit tajtare och bättre någon gång!

Spelglädjen står som ”notklavar i backen”, inte minst när musikerna ser generationsspannet i publiken. Det är kul att vara på turné! Spelplatserna är valda med omsorg, alltifrån Halmstad till Sofiero och Dalhalla, och med en runda även till Finland och Norge!

Småtrevlig och lättläst bilderbok med text…  ja, så kan jag sammanfatta det hela. F ö anser jag, att albumet ”Hux flux” är ett av deras bästa! Bra driv!

Albumet inleds med ”Gyllene Tider igen”! Synnerligen passande! Per Gessle skrev även den här låten och finns givetvis på nätet live från sommarspelningarna. Tyckte dock ljudet var trist, så jag valde det här:

Sista spåret på albumet är en riktig Gessle’are: ”Det perfekta svaret”! Där har bandet nått nya höjder i klangbilden, som jag faller för. Gitarrerna låter SÅ bra!

Go’ tisda’!!!

Haj å Goodbaj!