2 min för “roughing”... eller var det “misconduct”?

Fredrik Backmans (han med ”Ove…”) uppföljare till ”Björnstad” fick jag i julas, men först nu har jag läst den. Passande/svalkande, eftersom den ju handlar om ett ishockeylag… Titeln är ”Vi mot er” (2017).

 

Redan i titeln ser man den nya konflikten  -  grannstaden Hed har också ett hockeylag… i samma serie… och en del av Björnstads bättre spelare har följt med stjärnan Kevin dit… de vill inte tro att det var stjärnan, som våldtog Björnstadsportchefens dotter och väljer att byta klubb…

 

Den här boken är inte mindre dramatisk än förra och jag ”slänger” bara ut några ord, så ser du omfånget:

Storägare tar över Björnstads största industri…

Med en i bakgrunden starkt drivande lokalpolitiker, som vill vinna valet…

Storägare blir storsponsor, men ställer kravet att ståplatsläktaren ska bort…

Men där står ju de mest högljudda fansen…

Som dock har begripit vem det var som våldtog…

Helt plötsligt anställs en kvinnlig huvudtränare till hockeylaget…

Hon väljer en ny lagkapten…

Han var före våldtäkten bästa vän till stjärnan, men inte därefter…

Den nye lagkaptenen ”kommer ut”…

 

Oj, det var ju nästan för mycket jag avslöjade… Men det händer mer! Väldigt mycket mer!

 

Efter förra boken skrev jag: ”Enkelt uttryckt, handlar boken om en plats, som står och faller med ortens ishockeylag!” Instämmer fortfarande!

 

Även den här boken har ett flerscenaktigt upplägg, som kräver en del av mig som läsare, men det är värt ”besväret”! Kan verkligen rekommendera boken! Och uppföljare är på väg  -  noterat i min julklappslista!

 

 Nu kommer en ”superövergång”! Från hockeyns slashing till musikens Slash! Snyggt, va? Saul Hudson, aka Slash, föddes i London och kom tidigt med i Guns N’ Roses. Efter drygt 10 år i bandet blev det solo och andra band, men är nu tillbaka i Roses igen.

 

Så här såg det ut när Slash dök upp på en musikskola, där ett gäng riktigt coola elever spelade två Guns N* Roses-låtar. Häftigt!

 

Och så här låter ”Sweet child o’ mine” med Guns N’ Roses. Låten finns på bandets första album, som kom 1987, och handlar om Erin Everly, sångaren Axl Roses dåvarande flickvän. Erins pappa är f ö Don Everly, ena halvan av Everly Brothers!

 

 

Go’ freda’!!!

 

Haj å Goodbaj!


Games people play...

Den flitige journalisten, TV-reportern och Lundapågen Olof Lundh granskar fotbollen rejält i sin nya bok: ”Allsvenskan enligt Lundh”. Samtidigt är han tydlig med sina favoritlag Leeds United och Landskrona BoIS.

 

Via pappans barndomsvän, som var ordförande i BoIS, blev Lundh tidigt iklädd lagets randiga ställ… och det blev en oskiljaktig kombination! Men det innebär inte att klubben klarar sig utan granskning i denna bok.

 

Redan i kapitelöversikten syns det ”vartåt det barkar”… Alltifrån spelberoende till mygel och fiffel på olika nivåer i den (all)svenska fotbollsvärlden utsätts för granskning. Även det misstänkta matchfixningsförsöket, som är i domstol just nu, skriver Lundh om (IFK Göteborg - AIK i maj 2017).

 

En del märkliga händelser på högsta nivå avslöjas, men ingen vill stå till svars…  och ingen kommer med en trovärdig förklaring. Men även svårförklarat agerande av några agenter finns med i boken, men även där saknas svaren.

 

Dominanta klubbledare uppmärksammas, liksom någras hårda nypor och tveksamma agerande, men även här uteblir svaren på frågorna. En del spelarövergångar försöker Lundh reda ut pengagången i, även här utan att frågorna besvaras.

 

Till detta kommer det utsatta jobbet som domare. Därutöver skriver Lundh om äganderollen i föreningarna och om matchfixning. Som sagt, det är många kapitel i boken…

 

Och det är kanske lite det som är bekymret med boken  -  OCH fram för allt för fotbollsrörelsen. Märkliga ageranden om allt från spelar- till TV-avtal döljs och tyder på att det finns de som tjänar en förskräcklig massa pengar i det dolda…

 

Detta en bok om intriger och märkliga händelser nästan i deckarklass… Intressant läsning för idrottsivraren.

 

”Games people play” skrevs av Alan Parsons och Eric Woolfson och kom 1980 på Alan Parsons Projects femte album, ”The turn of a friendly card”. Bandet drevs av Parsons och Woolfson, som plockade in olika musiker genom åren för att spela in och turnera.

 

Och så tar vi den mer kända ”Games people play”! Skriven av Joe South och med på hans debutalbum ”Introspect” 1968. Låten blev en stor framgång och hans signaturmelodi, men även andra hits kom från hans penna, som t ex ”Rose garden” (Lynn Andersson) och ”Hush” (Deep Purple). South var även framgångsrik studiomusiker och spelade bl a med Bob Dylan och Aretha Franklin och var den som blev ”influgen” för att ”elektrifiera” Simon & Garfunkels ”The sound of silence”. Det blev deras första listetta! Joe South:

 

 

Go’ freda’!!!

 

Haj å Goodbaj!


Kunskap för samtid och framtid...

”Den tyska flickan” rusade direkt in på min 20-bästa-lista över lästa böcker!!! Detta är Armando Lucas Correas debutroman (2016). Författaren bor i New York, men föddes 1959 i Guantanamo, Kuba.

 

Boken är baserad på verkliga händelser och startar i 1930-talets Tyskland. Berlin 1939 och New York 2014 är kapitelrubriker och handlar om Hannah och Anna… med flera!

 

Jag vill absolut inte störa din egen upplevelse av boken, men kan inte låta bli några enstaka ord ur den…

 

”Makt togs från de rika och gavs till de fattiga, som sedan blev rika, tog över hus och affärsverksamheter och trodde de var oövervinnliga.”  -  apropå Tyskland på 30-talet, Sovjet från 1917 och framåt, Kuba på 50-talet och… ja, listan är lång och ”aktiv”…

 

”Är människan Guds misstag eller är Gud människans misstag?”  -  apropå religioner…

 

”Blommor vissnar… Stenar varar”  -  apropå besöket på en kyrkogård på Kuba.

 

”… i den här familjen dör vi inte, utan tillåter oss själva att släppa taget.”  -  apropå kyrkogården.

 

”Den tyska flickan” fick mig att tappa andan! Den är enastående bra, oerhört välskriven med en noggrannhet i ordvalen, som gör att man känner både olust, krampaktig nervositet och doften av viol och vanilj.

 

Lärorik bok, som både Jimmie Åkesson och Jonas Sjöstedt & co hade mått bra av att läsa och att sätta sig in i händelserna. Men även alla vi andra kan behöva påminnas. V g Läs!

 

Det blir ingen musik idag  -  tongångarna i boken får räcka med tillägget: Man måste ha kunskap om historian för att förstå samtiden. Men varför tar man inte lärdom av kunskapen???

 

 

Go’ freda’!!!

 

Haj å Goodbaj!


RSS 2.0