Games people play...

Den flitige journalisten, TV-reportern och Lundapågen Olof Lundh granskar fotbollen rejält i sin nya bok: ”Allsvenskan enligt Lundh”. Samtidigt är han tydlig med sina favoritlag Leeds United och Landskrona BoIS.

 

Via pappans barndomsvän, som var ordförande i BoIS, blev Lundh tidigt iklädd lagets randiga ställ… och det blev en oskiljaktig kombination! Men det innebär inte att klubben klarar sig utan granskning i denna bok.

 

Redan i kapitelöversikten syns det ”vartåt det barkar”… Alltifrån spelberoende till mygel och fiffel på olika nivåer i den (all)svenska fotbollsvärlden utsätts för granskning. Även det misstänkta matchfixningsförsöket, som är i domstol just nu, skriver Lundh om (IFK Göteborg - AIK i maj 2017).

 

En del märkliga händelser på högsta nivå avslöjas, men ingen vill stå till svars…  och ingen kommer med en trovärdig förklaring. Men även svårförklarat agerande av några agenter finns med i boken, men även där saknas svaren.

 

Dominanta klubbledare uppmärksammas, liksom någras hårda nypor och tveksamma agerande, men även här uteblir svaren på frågorna. En del spelarövergångar försöker Lundh reda ut pengagången i, även här utan att frågorna besvaras.

 

Till detta kommer det utsatta jobbet som domare. Därutöver skriver Lundh om äganderollen i föreningarna och om matchfixning. Som sagt, det är många kapitel i boken…

 

Och det är kanske lite det som är bekymret med boken  -  OCH fram för allt för fotbollsrörelsen. Märkliga ageranden om allt från spelar- till TV-avtal döljs och tyder på att det finns de som tjänar en förskräcklig massa pengar i det dolda…

 

Detta en bok om intriger och märkliga händelser nästan i deckarklass… Intressant läsning för idrottsivraren.

 

”Games people play” skrevs av Alan Parsons och Eric Woolfson och kom 1980 på Alan Parsons Projects femte album, ”The turn of a friendly card”. Bandet drevs av Parsons och Woolfson, som plockade in olika musiker genom åren för att spela in och turnera.

 

Och så tar vi den mer kända ”Games people play”! Skriven av Joe South och med på hans debutalbum ”Introspect” 1968. Låten blev en stor framgång och hans signaturmelodi, men även andra hits kom från hans penna, som t ex ”Rose garden” (Lynn Andersson) och ”Hush” (Deep Purple). South var även framgångsrik studiomusiker och spelade bl a med Bob Dylan och Aretha Franklin och var den som blev ”influgen” för att ”elektrifiera” Simon & Garfunkels ”The sound of silence”. Det blev deras första listetta! Joe South:

 

 

Go’ freda’!!!

 

Haj å Goodbaj!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0