Johnny - samlaren...

Nyfiken i en strut! Annat kunde jag väl inte vara när jag började läsa boken ”Udda lirare i fotbollens värld” av Lars Nylin och Ronald Åman (2018). Åman var f ö med i Sveriges landslag i VM 1978 i Argentina, Nylin satsade på skrivandet från början.

 

Boken är ganska maffig med några få sidor per spelare, medan de ”på bänken” bara får en knapp sida/man. Och visst kan jag, trots väldigt många utvalda, sakna en och annan lirare. Dock finns det också flera, som jag över huvud taget aldrig hört talas om.

 

Josef Bican! Skyttekungarnas skyttekung! Gjorde 805 mål på 530 matcher! 1,5 mål per match! Och Ronaldo har gjort? Och Messi? Pelé? Bican föddes i Wien 1913 och inkluderar man hans tränings- och reservlagsmatcher i Österrike och Tjeckoslovakien, så är siffran 1468 mål på 918 matcher!

 

Här finns spelare, som ”går vilse” i alkoholens dimma eller narkotikans mörker. Spelare, som tar sig en cig i pausen, förutom allt rökandet utanför planen.

 

En del spelare var mycket aktiva även politiskt, ofta på vänsterkanten, och någon blev president! En annan lånade ut pengar till Hell’s Angels president.

 

Och ytterligare en annan ville absolut inte klippa bort sin hårvolm och han syntes även på läktaren i årets VM. Dock har ingen gjort om hans landslagskamrats ”skorpion-räddning”…  Kanske lugnast så.

 

Detta blir givetvis en lång uppräkning, det var ju liksom meningen med boken, men den är uthärdlig med alla de udda berättelserna.

 

Rene Higuitas räddning i Colombias match mot England 1995 går inte av för hackor… Hur vågade han? Hur lyckades han? Utan att tänka på vad en misslyckad räddning i VM 1994 ledde till för landslagskamraten Andres Escobar?

 

Andres Escobars olyckliga självmål i VM 1994:

 

Den här frisparken tog skruv! Brasilien möter Frankrike i för-VM 1997 och får frispark vid mitten på fransmännens planhalva. Roberto Carlos lägger bollen till rätta. Bartez ställer upp muren. Och Carlos slår till! Måååål! Reprisbilderna sedda från Carlos synvinkel är helt underbara, eller hur?

 

 

Go’ första Advent!!!

 

Haj å Goodbaj!

Journalisten och författaren Anders Rydell noterar i bokens inledning att det undersökts och skrivits mycket om den konst som ”försvann” under andra världskriget. Däremot finns det nästan inget om böckerna som förstördes eller ”omplacerades”. Rydells arbete blev till boken om ”Boktjuvarna” med underrubriken ”Jakten på de försvunna biblioteken”.

 

Bibliotek, både offentliga och privata, tömdes på ett högst organiserat vis av nazisterna före och under andra världskriget. Arbetet systematiserades av en av Hitlers närmsta män och skedde både i meningen, att litteratur skulle förstöras (eldas upp eller bli pappersmassa) eller i att den skulle användas för studier och forskning.

 

Nazisterna hade ett mål i att inte minst den judiska litteraturen skulle försvinna. I det sammanhanget skulle även religiös litteratur från synagogor och andra samlingar samlas in. Även torah och talmud m fl skrifter ”togs om hand”… inget skulle bli kvar, som kunde få judarna att t ex känna sin historia. En oerhört skrämmande nazistisk inställning.

 

Ett folk utan litteratur är inget folk… utan litteratur ingen historia… alltså finns man inte… annat än längst ner i hierarkin…

 

Till detta kom så den ”vanliga” samlarvurmen högt upp i den nazistiska kadern… Konst och juveler stals, men även böcker. Tiotusentals böcker från de av tyskarna erövrade områdena packades och lastades på järnvägsvagnar för vidare hantering/sortering. Historiska dokument och samlingar ”åkte med” i hanteringen. I slutet på kriget stal ryssarna ”tillbaka” en del av samlingarna, även det som tyskarna kapat i t ex Frankrike och Nederländerna.

 

Det pågår arbete med att försöka hitta och återlämna materialet, men det är svårt och tar tid. Och alla länder, som t ex Ryssland, är inte så samarbetsvilliga.

 

Rydell har gjort ett enastående och omfattande arbete för att ”få ihop” denna bok, som är fylld av ”det hade jag ingen aaaning om”! Att man kunde bete sig så gement! Och likförb-t så hittar vi likheter idag, som t ex sprängningar på historiska platser! Läsvärd, om än stundtals omständlig, och tankeväckande bok!

 

Till sist en repris: Kom att tänka på Dino Crocetti, en gammal kompis till Sinatra. Hittade ett helt underbart med klipp med Dino där han sjunger tillsammans med Børge Rosenbaum. Rosenbaum är en av mina stora favoriter, inte minst efter att ha sett honom på Malmö Stadsteater en gång i tiden. Så får jag presentera Crocetti och Rosenbaum, kanske lite mer kända som Dean Martin och Victor Borge: 

 

Borge var f ö ganska duktig pianist… Här framför han ett ”Wagnerskt stycke” vid firandet av Leonard Bersteins 70-årsdag 1988…

 

 

Go’ freda’!!!

 

Haj å Goodbaj!

Av olika anledningar blev det ingen resa till fjällen denna sommar, så jag fick ”trösta mig” med att läsa om dem i stället. ”Funäsfjällen, Helags och Ljungdalsfjällen” är boken om ”Vandringsturer och utflykter” av Staffan Söderlund och Marie Sjöström (2017).

 

Och jag behövde inte packa! Bara mig själv ner i soffan…  så var jag ute på vandring!

Behagligt! Om än lite andefattigt.

Inga mygg! Men inget möte med renar.

Inget skoskav! Men inget fika sittandes på en sten bland de vackra blommorna.

Ingen motvind och inget regnstänk på glasögonen! Men inga vyer!

 

Jag, som varande amatörvandrare, hade faktiskt utbyte av att sitta i soffan och läsa den här boken med sina bra kartor, noggranna vägbeskrivningar och riktigt vackra bilder. Några av sträckorna har jag faktiskt själv gått och det väckte goda minnen att läsa författarnas syn på dem.

 

Boken gick (!) hem hos mig! Blev inspirerad, så det kan kanske bli fler besök i Funäs, Helags eller Ljungdalen, vem vet… Och denna bok verkar vara ett riktigt bra hjälpmedel inför och på en sådan resa.

 

Dagens överskrift ger ju per automatik en gammal Fats Domino-dänga, men den har jag redan haft med… Så det får bli andra vandrare… Som icke-bröderna Walker Brothers och deras stora hit från 1966: ”The sun ain’t gonna shine anymore”. De kopierade mer eller mindre rakt av Frankie Vallis original från 1965, men gjorde den mer framgångsrik!

 

”Late great guitarpicker” Chet Atkins, som f ö producerade Elvis Presleys första album på RCA, var en av skaparna till countryns ”Nasville sound”. Hittade en livesnutt på nätet med Mark Knopfler och Atkins, som inleder med lite om sig själv. Och in kommer Knopfler och de spelar ”I’ll see you in my dreams” och ännu en ”vandrarmelodi”: ”Walk of life”  -  en av de större hitsen med Knopflers Dire Straits. Skönt avslappat, men med driv! Mästaren och hans lärjunge?!

 

 

Go’ freda’!!!

 

Haj å Goodbaj!

Journalisten på Sydsvenskan, Per T Ohlsson, är en högt aktad politisk kommentator och författare. Hans bok, ”Svensk politik”, har nu, 2018, kommit ut i uppdaterad utgåva och täcker fram till ”i våra dagar”.

 

Det är en maffig bok och det verkar behövas för att täcka Sveriges väg från ståndsriksdag, via tvåkammarstyre till dagens enkammarriksdag. Jag mäktar inte återge så mycket av alla händelser, men skulle önska att många fler läser denna bok  -  att känna till historien gör det lättare att förstå samtiden!

 

Några ”små ord” ur boken och historien:

 

Redan på 1800-talet började det växa fram en svensk förhandlingskultur  -  ”Att göra upp blev viktigare än att göra ned”!

 

Kommissarie Kempe gav ordet ”besinning” ett ansikte, återkommande skeenden dessutom. Se mer i boken!

 

År 1809 beskrev generalmajor von Döbeln Sveriges svåra läge: ”Sverige svajar på verldshafvets stormiga bölja, utan master, utan segel, utan compass. Rikets ständer äro styret;… men hvart skall kosan ställas?” Dagens talman borde kanske läsa innantill för partiledarna…?

 

Riksdagen beslutade 1858, att ogifta kvinnor skulle bli myndiga vid 25 års ålder! Kvinnlig rösträtt skulle dröja ytterligare drygt 60 år, då 15 år efter att Finland genomfört det.

 

Från ett fattigt Sverige utvandrade drygt en fjärdedel av befolkningen från ca 1860-1920.

Sverige lyckades klara sig undan första världskriget, men 1930-talets nedrustning fick ett abrupt slut när nazismen och Tyskland invaderade Danmark och Norge, samtidigt som Finland kom i krig med Sovjet… 

 

Men Sverige lyckades hitta politiska lösningar och slingra sig undan även andra världskriget. Och var lite bättre rustade än andra inför efterkrigstiden. Samhälle och sociala reformer kunde byggas upp. 

 

Regeringsskiftena har varit många, sett över bokens tidsomfattning, och kreativiteten har ibland varit både fantasifull och även förbryllande. Dock har lösningar skapats och samhället kunnat drivas vidare, om än med varierande hastighet. Något att tänka på för dagens ”kombatanter”…?

 

Oerhört läsvärd bok  -  en del av detta borde hunnits med redan under min skoltid! Och jag förmodar, att dagens skola heller inte hinner längre än till första världskriget och skotten i Sarajevo…

 

Denna bok borde vara en självklar del av svensk skolundervisning! Och för alla som inte fick den möjligheten, så finns boken både i bibliotek och boklådor. Läs & begrunda  -  det är den värd!

 

År 1968 var inte bara ett politiskt laddat år, även i musikens värld hände det mycket! För 50 år sedan, i slutet av november, släpptes Beatles vita dubbelalbum och någon vecka senare kom Rolling Stones med ”Beggar’s banquet”. Tungviktare i vitt!

 

Den 9 november 1968 var Jan Johansson i sin bil på väg till en spelning i Jönköping, men krockade med en flygbuss vid Tureberg, Sollentuna, och avled omedelbart, 37 år gammal. ”Jazz på ungerska”, tillsammans med Svend Asmussen, blev det sist utgivna albumet, men det fanns mer inspelat, som kommit ut postumt.

 

I anslutning till det som skulle varit Jan Johanssons 80-årsdag (2011) hade man ”grävt fram” inspelningar gjorda hos NDR radion i Hamburg mellan 1965-68 och nu gavs dessa ut på CD. En del av låtarna ackompanjerades av ett storband, men jag har valt musik med enbart Georg Riedel och Johansson! Som den traditionella svenska folkmelodin ”Visa från Utanmyra”, med ett enastående med-/motspel piano/kontrabas live i studion!

 

Och den lilla skuttiga ”Gånglek från Älvdalen” från samma studio i Hamburg visar på Johanssons och Riedels lekfullhet, som känns lite som en kreativ musikduell, tycker jag.

 

 

Go’ freda’!!!

 

Haj å Goodbaj!