Johnny - samlaren...

Såg nyligen ett program på TV om Kirkenes och Nordnorge under andra världskriget. Tysklands ockupation av Norge 1940 gav tyskarna möjlighet att senare skapa både en syd- och en nordfront i sitt anfallskrig mot Sovjetunionen. Då blev Kirkenes centralort för de tyska förberedelserna inför anfallen mot Murmansk. Mer än 100 000 tyska soldater samlades i området!

Tyskarna lyckades aldrig inta Murmansk och staden Kirkenes blev utsatt för våldsamma flygbombningar. I TV-programmet talades det om att detta var de mest intensiva bombningarna under hela andra världskriget! Förmodar att det var räknat i mängden bomber per km².

Mitt i allt detta befinner sig Anna Helskog, född 1880. Hon arbetade som lärarinna efter att, med sin familj, ha flyttat till Kirkenes och började redan efter första bombanfallen mot staden skriva ner vad som hände. Hennes berättelse om fasorna och vardagen i krigets Kirkenes återfanns och gavs ut i bokform 2004, långt efter hennes bortgång 1965.

Vardagslivet med den påtvingade nazifieringen är väl beskriven och skrämmande. Om t ex lärarna inte gick med i partiet Nasjonal Samling, så riskerade man bli av med jobbet. Men motståndet var kraftigt. En i lärarfacket skrev: ”Det er sikkert lettere for en misjonær å arbeide blant Zulu-kafferne i Afrika enn for meg å omvende kirkeneslærerne til nazismen”!

Men stadens invånare led hårt. Bombningar, matbrist, bränder och, inte minst, de kalla vintrarna slet hårt på folket under de fyra åren i ”Festung Kirkenes”. I slutet på 1944 har ryssarna befriat staden från tyskarna, som vid tillbakadragandet spränger och bränner det som fanns kvar, såsom livsmedelslager etc…

Boken är rikt illustrerad med noggranna kommentarer och, i många fall, namnen på de avbildade personerna. En enastående och gripande berättelse av krigets fasor och folkets förmåga att, åtminstone till en del, överleva i eländet. Och det värsta av allt  -  scenerna utspelas även i denna tid år 2017!!! Mycket läsvärd bok, även om den är på norska!

Dagens överskrift är inledningen på Hasse & Tages Norge-drift efter landets OS-framgångar 1968, men jag föredrar en annan Norgevisa: ”Norwegian wood” eller ”This bird has flown”, som den hette i början. Den finns med på Beatles album ”Rubber soul” 1965, men här hör vi take 2 i inspelningsfasen. Sången inte helt engagerad, men stämmorna sitter. Mindre Norge-satir och mer Norge-sitar, skulle jag kunna säga om den här versionen:.

Så hittade jag ett annat långhårigt och skäggigt gäng med samma låt: Buddy Rich Big Band! Hämtad från deras livealbum ”Big swing face” 1967  -  ”Norwegian wood”:

Go’ freda’!!!

Haj å Goodbaj!

Loppisinköp med många sidor för pengarna, ja så skulle jag hastigt kunna beskriva ”Stjärnor utan svindel” av författaren Louise Boije af Gennäs (1996). Dessutom är texten liten, så det gäller att ha glasögonen putsade…

Låter som ett enkelt avfärdande av denna bok? Nej, tvärtom, så är detta en synnerligen innehållsrik bok! Den handlar om den framgångsrika författarinnan Sophie, som ”lever det perfekta livet”. Hon och hennes man är givna gäster på kändisfester och baler och rör sig vant i dessa kretsar.

Plötsligt en dag kommer feministen Kaja in i hennes liv och allt ställs på huvudet. Och relationer nyskapas och förändras. Bokens baksidestext visar bl a några rader ur Resumé: ”Sveriges kvinnor har fått sin egen Ulf Lundell, fast Louise Boije af Gennäs skriver bättre om sex”…  Nåja…

Men kul och annorlunda läsning i förhållande till det jag brukar ge mig på. Man får, som sagt, många ord för pengarna, men det var det värt!

Tunisien-födde F R David fick sin stora hit, ”Words”, redan 1982, men har en lång musikkarriär med Frankrike som bas. Låten har han återutgivit flera gånger i hopp om nya turnéer och album  -  han är fortfarande aktiv. Senaste skivan kom 2013 och så här lät ”Words” på festivalen ”Авторадио” i Moskva det året:

Go’ freda’!!!

Haj å Goodbaj!

”Chrille!!  Lelle!!  Janne!!  Benny!!  Svenne!!  THE HEP STARS!!!” Ja, det var så den här bokens huvudperson, Lennart Fernholm, presenterade Sveriges populäraste band på 60-talet. Journalisten Mats Bengtsson har sammanfattat det hela i boken ”Backstagepass” (2016).

Lennart föddes 1941 i Stockholm. Musiken fanns i familjen, pappan var lite av en multiinstrumentalist och hade bl a spelat bas med Yngve Stoor! Inte ens bliven tonåring släpade och spelade Lennart dragspel  -  50-talets populäraste instrument, antar jag. Men så ”drabbades” han av rocken…

S:t Clara kyrkas gosskör och Adolf Fredrik skola blev en stabil musikgrund att stå på, även om Lennart lyckades kombinera det hela med gitarrspelande och rockmusik! Nalen lockade… och att spela i ett band…

Hösten 1957 hände det! Han fick frågan om han ville spela bas i Rock-Boris band, men han hann inte svara. För så kom Rock-Ragge och lockade. Kungen av Nalen ville ha en basist! Och det blev Lennart!

Och så rullade det på. Han kom att spela bas på Arne Quick-hiten ”Rosen”. Han startade en firma med bilar att köra bandens utrustning. Hans energi och problemlösningskonst var stor. Han kom att träffa Benny Andersson, som då spelade i Elverket. Vid ett senare tillfälle, när Benny kommit med i Hep Stars och vars bil pajat, så föreslog Benny att de skulle kolla med Lennart om han kunde fixa transport. Det kunde han!

Lennart blev chaufför, manager mm i Hep Stars och faktiskt deras 6:e medlem! Kontraktet skrevs så. Det kostade honom dock smeknamnet ”Lelle”, för det var ju redan upptaget i Hep Stars, så han blev ”Felle” för all framtid! Felle formade Hep Stars, med t ex att de inte skulle visa sig på scenen för uppackning, stämning etc. Spänning och förväntan blev ju större om man inte syntes förrän vid Felles inrop!

Berättelsen om Felle fortsätter givetvis, men den kan du själv läsa. Det är definitivt svensk musikhistoria inkl Blue Swede, ABBA, Lundell, Carola, Cornelis, Badrock, Rocktåg osv osv. Kanske inget litterärt mästerverk, men många händelser och en synnerligen aktiv musikpersonlighet, som f ö spelade bas på de flesta Hep Stars-inspelningarna! Inte Lelle alltså, utan Felle! Visste du det? Inte jag i alla fall.

Min dator är fortfarande sjukskriven och den vill inte hjälpa mig att hitta Felles inledning på Hep Stars konserter. Det närmaste blev detta inkl ”Cadillac” från 1965:

Felle var också involverad i de första åren med Badrock, Björn Skifs idé om glatt sommarlirande. De startade 1986 och jag kan berätta att det första liveframträdandet för Roxette skedde i Badrock året därpå! Mats Ronander var med på scenen båda åren och min krassliga dator vill inte reda ut om ”Little Queenie” är från 1986 eller -87…  Mats Ronander:

Go’ freda’!!!

Haj å Goodbaj!