Viddernamn pou himmaplan...
Bojsa, dvs Bror Tommy Borgström, har samlat ihop ”Ystadiensarnas viddernamn” (2021) till en bok. Underrubriken ”Ök- och smeknamn i Ystad från förr till nu” visar omfattningen, som till antalet är runt 2.000 personer.
Jo visst, det är en lokal bok, som förmodligen har begränsat intresse för de som inte har någon liten rottråd till Ystadstrakten. Å andra sidan, så kan väl en del av namnen fascinera även ”utomstående”, ex vis Rudeknäckaren, Bertil Kryddhylla, Ankemaden (son till Folke Biljard…), Lumpe Kal och Kadong Olsson.
Många namn har koppling till personens yrke eller bedrift/insats. Jag har absolut inte koll på alla personerna i boken, men visst känner/kände jag Lasse Tårta, Lunkan, Lippe, Hoss, Hjallis, Tjucke Mats, Ittan, Nisse Bajdoff, Kvian, Skriket, Kladde, Bass, Kitte, Myllaren… Fantasifulla namn! I flera fall är kanske inte dopnamnen så välbekanta…
En del vedernamn är lite svårare att förstå än andra, som Skräddaren som var lantbrevbärare, liksom Moryttespissaren och Uffe Gubbahue. Moryddan känd snickare, Strais auktionsförrättare, Sjöman framgångsrik handbollslagledare och Pricken (bankdirektör och far till Ernst-Hugo Järegård).
Lite lättare att förstå är namn som Pälsa Pitter, Pälsa Hanson och Pälsa Bengtsson - körsnärer/pälshandlare. Ostens far hade givetvis ostaffär, medan Gresrodapatronen var trädgårdsmästare. Sillastrybarna kom från Simrishamn…
Visst underlättar det att vara bekant med det skånska tungomålet, men med lite fantasi kommer man också långt… En del av namnen i boken är ”klädda med” anekdoter, men emellanåt blir läsandet lite som att gå igenom telefonkatalogen. Sida upp och sida ner med namn… Men det var kanske kul läsning det också…
Och för att göra det hela än mer lokalt, så har jag valt en sång med Bror Tommy ”Bojsa” Borgströms, dvs viddernamnsbokens författare! ”Ystad - min älskade stad”, som skrevs av Ystadsbon Marcus Hadrys, kom 2013 på en CD-single. Håll ti goe:
Till sist mitt eget lilla stadsbidrag…
Här är man som osten - ystad
I orten som är en - mysstad
Rimkonsten min är nu - krystad
Den röda tråden syns - nystad
Jag borde kanske varit - tystad
Gott Nytt 2022 !!!
Haj å Goodbaj!
All right Albright...
Historiska Media är Lunda-förlaget, som gav ut Madeleine Albrights bok ”Helvetet och andra hållplatser” (2020). Detta är en av flera böcker av Albright, skrivna efter hennes tid som USA’s utrikesminister 1997-2001.
Madeleine Korbel föddes 1937 i Prag, Tjeckoslovakien. Hennes föräldrar var socialdemokrater, men efter den tyska invasionen i mars 1939 flydde familjen till Storbritannien. År 1948 flyttade de till USA.
Jag tar mig friheten att citera ett längre stycke ur boken, för att sätta in den i rätt tidsperiod och sammanhang:
”I mina memoarer från 2003, ’Madam Secretary’, skriver jag om åren mitt i livet… då jag representerade USA som FN-ambassadör och utrikesminister. I ’Prague Winter’, som kom ut 2012, fördjupar jag mig i min europeiska barndom och de prövningar som mina föräldrars generation stod inför under andra världskriget och Förintelsen. I ’Helvetet och andra hållplatser’ ser jag tillbaka på upplevelserna medan jag har tagit mig igenom livets tredje akt och kastar också en blick framåt.”
Den sammanfattningen är svår att överträffa, så jag nöjer mig med att plocka några namn ur bokens personregister:
Bill Clinton, demokrat, president i USA och Albrights chef under hennes tid som FN-ambassadör och utrikesminister.
Colin Powell, republikan, efterträdaren på utrikesministerposten.
Joe Albright, ex-maken, som är pappa till Madeleines 3 döttrar.
Hillary Clinton, presidentkandidat och maka till Bill.
Václav Havel, dramatiker och Tjeckoslovakiens första president efter östblockets sammanbrott 1989.
Barack Obama, demokrat, president i USA.
Samt en hel mängd andra personer, som Albright mött genom åren.
Efter att ha läst boken, så får jag uppfattningen, att Madeleine Albright är en social och pratglad person. Hon är djupt engagerad i de arbetsuppgifter hon får och/eller åtar sig. Stor energi i stort och smått. Svårt att inte fångas av hennes berättelser.
År 1980 kom ABBA med nyårslåten ”Happy New Year” och 41 år senare var det dags för en jullåt! ”Little things” är hämtad från deras senaste/sista(?) album, ”Voyage”. Text och musik av Björn och Benny för hela albumet. Detta är videon till ”Little things”:
Go’ Jul, Go’ Jul!!!
Haj å Goodbaj!
Sverige 1945-...
Antologin ”Sverige under kalla kriget” är en bok från 2021 sammanställd av Anders Frankson. Boken har underrubriken ”Myter och kegender”.
Även i den här av Frankson sammanställda boken är det drygt en handfull skribenter, som bidragit med alster. Flera är professorer i t ex historia och en är f d yrkesofficer.
De elva kapitlen speglar Sveriges tillit till sin neutralitet, men med en lite egen agenda. Man visar inte öppet all samverkan med väst, framför allt med USA. Nato står vi utanför, dvs vi är inte medlem, samtidigt som det har funnits en sorts samverkan sedan starten 1949. Är vi med i Nato, så menar vi, att vi kommer att mötas av en än hårdare attityd från öst - ungefär så lät det från regeringshåll.
Även i den här boken pratas det om, framför allt inom militären, ifall Sverige borde skaffa kärnvapen. Ett innehav, som kan leda till användning, för som Anton Tjechov skrev: ”En pistol som visas i första akten brukar användas i den tredje”.
Kapitlet om vad spionerna Wennerström och Bergling avslöjade är intressant, liksom avsnittet om ubåtskränkningarna. Vem kränkte vårt territorium? Upprepade gånger! Dessutom körde sovjetiska U-137 vilse (?) i den Blekingska skärgården. Eller det var en spaningstur, som gick fel?
Sveriges unika och lite udda stridsvagn S får ett eget kapitel. Vagnen hade egenskaper som få andra, men också svagheter, som t ex att ta sig över ett djupt dike…
Beskrivningen över hur norra Sveriges försvar skulle byggas upp efter andra världskriget blev lite för militärt för mig. Jag har inte pejl på alla benämningar på ”maskineriet”, som staber, förband, militärområden, olika truppstorlekar etc. Jag begriper dock att landet byggde upp ett försvar med en, bl a tack vare värnplikten, stor mängd människor engagerade.
Jag tyckte, att även den här Frankson-boken var intressant. Något mindre torr än förra, men den var inte den tjockaste bok jag läst… Ubåtarna gjorde det värt besväret!
Av bilderna att döma, så var U-137 inte gul, men det hindrar inte att jag ”bjuder på” en. Beatles fick en listetta 1966 med singeln ”Yellow submarine”, som även fanns på deras album ”Revolver”. Brian Jones. Patti Boyd och Marianne Faithfull är några av de som bidrar med bakgrundssång på låten, som 1968 även blev titeln på en tecknad film med Beatles-musik. Bilderna här är hämtade från filmen.
Go’ freda’!!!
Haj å Goodbaj!
In search of the lost sister...
”Bokcirkeln vid världens ände” är Frida Skybäcks sjunde roman och gavs ut 2019. Boken har lite samma upplägg och layout som hennes bok från året före som handlade om en bokhandel i London. Här är dock handlingen i huvudsak förlagd till Österlen och Ystad och persongalleriet är minst lika stort som förra boken.
I den här boken kretsar mycket kring Monas Bed, Breakfast & Books, dit en till USA flyttad kvinna reser i sitt sökande efter sin försvunna syster. Systerns halsband kom en dag i ett kuvert till kvinnan i USA. Systern hade försvunnit spårlöst från ett religiöst boende i Skåne och aldrig återfunnits, men nu hade helt plötsligt hennes halsband postats av någon. Vem? Vilka? Vad hade hänt?
Förvecklingarna är många. Trådarna är nästan som ett helt nystan. Infallen är fantasifulla, men det är inte lönt att jag försöker sortera och återberätta. Överlåter åt dig att ta del av denna omfattande berättelse.
”Bokcirkeln vid världens ände” är lika vidlyftig som ”Bokhandeln på Riverside Drive” och det finns en till av Skybäck i samma ”förskräckliga” feelgood genre… men den får nog stå kvar i bibliotekshyllan ett tag. Det får ju vara någon hejd på feelgoodandet, eller hur?
Engelska Moody Blues bytte några av medlemmarna 1966 och fick ett mjukare och djupare sound. Det märktes inte minst i deras tredje album, ”In search of the lost chord”, där flöjt, mellotron, oboe, sopransaxofon och sitar samsades med den ”vanliga sättningen”. Jag var väldigt förtjust i detta konceptalbum från 1968.
”In search of…” hade bl a en ”sökarlåt”, som syftar lite åt journalisten H M Stanley, som var en av flera, som gav sig ut i det inre av Afrika för att försöka finna den försvunne upptäcksresanden Dr. D Livingstone. När Stanley lyckades hitta honom, lär han ha sagt ”Dr. Livingstone, I presume?” och det blev en utmärkt låttitel för Moody Blues 97 år senare:
Go’ freda’!!!
Haj å Goodbaj!
Sökandet efter farmor...
”Min okända farmors krig” är underrubriken till norska författaren Nina F Grünewalds bok ”Frida” (2021). Detta är berättelsen om bl a Ninas far, som sällan berättar något om sin mor. Eller om sin far, för den delen.
Pappa Berthold kom till Norge 1939 och kom att bli en känd psykiatriker, men visste inte mycket om sina rötter och barndom. Hans mamma Frida föddes i en judisk familj i slovakiska Lelesz 1908 i dubbelmonarkin Österrike-Ungerns sista tid. Familjen var stor. Några emigrerade till USA, men Frida, knappt tonåring, stannade kvar.
År 1914 föll skotten i Sarajevo och snart var Första Världskriget igång och Österrike-Ungern söndrades.
Efter kriget blev det flera nya länder i Europa, som t ex Tjeckoslovakien, dit Leles, nu utan ”z” i namnet, kom att höra. Borttagandet markerade att orten inte var ungersk längre.
På 30-talet förändrades livet i Tjeckoslovakien på nytt. Nazisterna inte bara knackade på dörren, de intog flera länder och judarna skulle utrotas. Till varje pris.
Men var tog Frida vägen i allt detta? Utbildade hon sig? Vad hände i tonåren? Och därefter? Nina frågade sin pappa om sin farmor, men han hade inte mycket att berätta. Knappt något. Nina började leta. Stundtals, speciellt när pappa Berthold inte engagerade sig, låg farmor-projektet nere.
Det blev dock en ändring. Nina gjorde ett TV-program om sitt okända ursprung och det blev lite av en nystart till att återuppta sökandet.
Jag skulle kunna berätta mer ur boken, men överlåter till er att själva stilla nyfikenheten.
Detta är en gripande bok! Den gav mig också flera nya insikter i anslutning till både första och andra världskriget om denna del av Europa. Kartan över Österrike-Ungern i bokens första uppslag är en suverän ögonöppnare! Inte visste jag landets omfattning. På sista uppslaget visas språkområdena i Tjeckoslovakien 1930, då landet dessutom var större än när det ”återuppstod” igen 1945. Mycket intressant berättelse!
Midge Ure, som tidigare bl a varit medlem i bandet Slik, kom med i Ultravox 1980 och till inspelningen av albumet ”Vienna”. Som den tredje singeln från detta framgångsrika album valdes låten ”Vienna”, skriven av bandets 4 medlemmar. Låten blev genombrottet för Ultravox och nådde en andraplacering i England. Videon till låten följer här:
Go’ freda’!!!
Haj å Goodbaj!
