Johnny - samlaren...

Vänta på mig, så ses vi ”När tredje stjärnan tänds”. Magnus Cadier tar oss med till Tyskland på 30-talet i denna bok, utgiven 2024.

Familjen Vogel driver framgångsrikt en chokladfabrik i Lübeck. Ena dottern, Klara, arbetar på kontoret, medan den andra, Dora, har gift sig och lämnat det fina huset. Paret Vogel uppskattar landets nya ledning, som skapar ordning och reda. Klara noterar, att föräldrarna ogenerat talar illa om judar, trots att man har flera anställda i fabriken.

Titt som tätt hade Herr Vogel besök av svenske Herr Rosén, som började ”lägga an” på Klara. Bjöd ut henne på restaurang. Han visade också tydligt sin beundran för den, som Klara tyckte, ”skrikiga Hitler”.

Vid samma tid mötte Klara Isaac…  Ja, där överlåter jag berättelsen till dig.

Detta är en känslosam och lite mörk berättelse om ett tyngande arv i en stängd och auktoritär familj. Det är i förändringens tidevarv, där vi får följa Klara in i 40-talets slut när hon kämpar med sig själv och sin identitet. Varför blev det så här? Gjorde hon fel val? Hade hon något val? En hel del att fundera på!

Dagens boktitel ger mig associationer till ”En stjärna föds”, en väl använd filmtitel. Söker jag på Wikipedia får jag veta, att ”En stjärna föds”/”A star is born” har rötterna i dramafilmen ”Skandal i Hollywood” från 1937 som i sin tur är en omarbetning av ”What price Hollywood?” från 1932. Storyn verkar dra till sig filmmakarna… Den blev musikal 1954 med Judy Garland och James Mason i huvudrollerna och följdes 1976 av nästa ”A star is born” med Barbra Streisand och Kris Kristofferson i rollerna. Och som det inte var nog, så blev det 2018 en ny film med Lady Gaga och Bradley Cooper! Även denna femte film gav en hel bunt Oscarsnomineringar! ”Evergreen”, från 1976-filmen, fick en statyett!

Go’ tisda’!!!

Haj å Goodbaj!

”Albert Bonnier och hans tid” (2020) blev en av de sista böckerna från, enl DN, ”en av landets säkraste politiska skribenter”: Per T Ohlsson. Han var under 15 år chefredaktör på Sydsvenskan och avled i okt 2021, 63 år gammal.

Ohlssons politiska insikt är en av de viktiga bitarna i denna bok om Albert Bonnier och dennes familj och verk. Omfattningen av Alberts livsverk nästan kräver en politisk insikt för att förstå vidden av allt som hände!

Albert var ett av Gerhard Bonniers elva barn och föddes och växte upp i Köpenhamn, dit Gerhard flyttat från Dresden med sin judiska familj 1801. År 1827 skickades äldsta barnet, Adolf, till Göteborg för att fortsätta i pappans spår med bokhandel. När Adolf startat upp även i Stockholm kallade han till sig den då 14-årige Alfred. Bokhandelsjobbet övergick snart i att han, 17 år gammal, 1847 startade ett eget förlag. Han blev förmedlare, inte författare, i en tid och omgivning där fler hade börjat läsa. Folkskolan infördes 1842 och gav ökat läsintresse/-kunnighet.

Albert visade sig vara en driven affärsman med näsa för litteraturen. Dessutom var han försiktigare än brodern Adolf, så satsningar på utgivning av författares verk blev oftare till framgång för båda parter.

Författarnamnen är en lång lista, inte minst då han tidigt blev förläggare och stöd till t ex Selma Lagerlöf och Ellen Key  -  kvinnor fick plats i hans utgivning! Anna Maria Lenngren, f 1754, skaldade till sin ofådda dotter:

”Med läsning öd ej tiden bort –

vårt kön så föga det behöfver.

Och skall du läsa, gör det kort,

att såsen ej må fräsa öfver!”

Gustaf Fröding, August Strindberg, Verner von Heidenstam, Viktor Rydberg och Zacharias Topelius var bara några av namnen i Alfreds krets.

En av många nyheter för mig var, att de vid den tiden dryga tusental i Sverige med judisk bakgrund inte fick bo var man ville, inte blev svenska medborgare och inte fick jobba med det man ville. Albert blev tidvis hårt ansatt för sitt ursprung, men lyckades sent omsider bli medborgare i landet han bodde och verkade i!

Detta är en bok med mycket litteraturhistoria, men även samhällshistoria, inte minst om den antisemitism, som frodades i Sverige. Till detta ska också läggas det tillstånd landet och Stockholm befann sig i  -  t ex risiga bostäder och hälsovådlig miljö. Upprustningen påbörjades först i senare halvan av 1800-talet.

”Albert Bonnier och hans tid”, eller Alb. Bonnier som det står på förlagets böcker, är också ett bra verk över hela familjen Bonnier, där de flesta var inne i böckernas värld. Eva, dotter till Albert, ägnade sig dock åt konsten och blev en av de främsta under 1800-talets senare del.

Karl Otto, son till Alfred, blev nära arbetskollega och drev på för att få edera nya och då okända författare. Felix, bror till Alfred, grundade Göteborgs-Posten. En nära vän till Bonniers, Rudolf Wall, startade 1864 Dagens Nyheter, som kom att tryckas hos Bonniers. Karl Otto köpte 1909 aktiemajoriteten.

Jag är överväldigad av hur mycket Per T Ohlsson hade att berätta om tiden och Bonniers. Glad att jag såg, lånade och läste denna bok!

Det vimlar inte av Albert i musikens värld, men en dök upp nästan direkt i minnet: Albert Hammond! Född i London 1944, men uppväxt i Gibraltar och återvände som 22-åring till London. Han har skrivit en hel räcka hits, ofta med Mike Hazelwood, och hade i början en solokarriär, men hitsen blev fler och fler med andra artister, som Leo Sayer, Whitney Houston och Tina Turner. År 1974 fick Hollies en dunderhit med hans ”The air that I breathe”. Hammond spelade också in den, men den ”lyfte inte”. Så här lät det då:

Vackert, snällt och försynt, men utan den nerv Hollies version hade. Den slog världen över!

Go’ tisda’!!!

Haj å Goodbaj!

Lasse Wierup, journalist främst med inriktning på svensk brottslighet, har ”grävt vidare” och 2024 kom boken ”Maffiapakten”. Med underrubriken ”När samhällets betrodda säljer sig till gängen” är det svårt att värja sig. Man vill veta mer. Jag måste bara läsa!

Mycket av dagens brottsdiskussioner kretsar, förutom skolskjutningen i Örebro alldeles nyss, kring gängen och våldskapitalet. Då glömmer man mycket av det som sker mer i det dolda. Wierup pekar på, att det bland etablerade och tillförlitliga grupper, som advokater, läkare och fastighetsmäklare, finns personer som är villiga att sälja sina tjänster till gängen. Ibland kanske under hot, men oftast med ”förmåner” och svarta pengar…

Banktjänstemannen får en ”liten peng” för att ge lån utan godkända säkerheter, läkaren sjukskriver ”icke-sjuka” för att ge bl a gängmedlemmar en ”stabil och laglig inkomst”,  advokaten ordnar kommunikation mellan häktade klienter och folk utanför för att ”samordna” vittnesuppgifter. Ja, det är bara några exempel.

Fastighetsmäklaren tar gärna emot kontanter, både som handpeng och ”egen ersättning” och kan på så vis få svarta pengar in ”i systemet” igen, dvs de blir vita.

Givetvis kommer narkotikaintransporterna till Helsingborgs hamn också med i boken. Ledande person där såg till att banancontainerna hamnade där ”mottagare” under natten i lugn och ro kunde plocka fram narkotikan.

Gemensamt för alla dessa händelser är bristande kontroller, titeltillit och allmän naivitet. Allt detta blir som en stor varböld i samhället och i slutändan är det du & jag som betalar!

Ett riktigt gediget arbete ligger bakom denna skrämmande och avslöjande bok. Intervjuer och massor av rättegångsunderlag ger tyvärr en trovärdig bild av en svensk utförsbacke. Känns inte alls bra med denna ”cancersvulst”! Mycket läsvärd bok! Och upprörande!

I veckan fick Rolling Stones en Grammy för Bästa Rockalbum med ”Hackney Diamonds”, men mina tankar for iväg till ”Sad sad sad” från bandets ”Steel wheels” (1989) efter att ha läst ”Maffiapakten”. Som vanligt är låten skriven av Jagger och Richards. På studioinspelningen är det Ron Wood som står för basgitarrandet, men här live 1991 är det Bill Wyman som håller basen igång!

Go’ tisda’!!!

Haj å Goodbaj!

”Vägen tillbaka” (2024) är andra boken av journalisten/krönikören på Ystads Allehanda, Ulf Mårtensson, och uppföljaren till hans ”En annan väg”.

Vi får fortsätta följa skräddarmästarfamiljen Herman i Vanstad. Sonen Sven är i april 1945 i New York och under hotet från tyska u-båtar ska hans skepp följa med i en konvoj till Liverpool. Han har under flera år arbetat till sjöss, men börjar längta tillbaka till lands… till sina vänner… till sin avställda motorcykel…

Systern Selma och hennes man Malte driver lanthandeln i Tolånga. De har inget överflöd, men får det ändå att ”gå ihopa”, trots att de är generösa med att ge kunderna ”krita”. Deras son Åke kämpar på i skolan.

Tredje barnet i familjen Herman, Sven, gift med Åsa, har flyttat till Malmö och fått jobb i en bokhandel. Åsa jobbar på Strumpfabriken. De bor i en lägenhet på Väster där tant Hansson, en trappa ner, ofta får rycka in och se till barnen Lisa och Axel.

Ska inte kriget ta slut snart? Hur får vi pengar och mat att räcka till? Hur ska Sven lyckas undvika u-båtar, minor och andra hot på resorna över Atlanten? Vad händer när kriget äntligen tar slut? Hur agerar bygdens nazistanhängare efter kriget?

Ja, frågorna hopar sig i den här boken om familjen Herman. Jag gillar även den här Ulf Mårtensson-boken och hoppas på att det kommer en fortsättning. Känns som att det finns mer att berätta om livet i Tolånga, Vanstad, Ystad, Malmö etc

År 1967 kom första albumet, ”Unequalled Equals”, med London-bandet Equals. ”Baby, come back” släpptes på singel året efter och blev en hit, ja nästan landsplåga, inte minst i Sverige. Låten var skriven av bandets gitarrist, Eddy Grant. Känns namnet igen? Jo, det är samme man som, 20 år senare, får en hit med sin ”Gimme hope Jo’anna”! Så här lät ”Baby, come back” BBC’s ”Top of the pops” 1968:

Go’ tisda’!!!

Haj å Goodbaj!