Band of gold
Tänk så mycket som är sladdlöst nu för tiden. Rakapparaten, telefonen, gräsklipparen etc, men fortfarande har man inte löst den sladdlösa elen! Visst har man kommit en bit på vägen och ”dellösningar” har gjorts, som t ex soluppladdade lampor till trädgården och vägmärken, som t ex hastighetsvisare, men fortfarande måste man ha sladdar bl a till TV:n och stereon. Sladdar, som är i vägen när man dammsuger. Taklamporna behöver fortfarande en sladd, som har svårt att stanna kvar i taket om man inte ”bankar” fast den ordentligt - finns visst något som heter dragningskraft… Fortfarande saknar jag därutöver det sladdlösa däcket… men det är kanske en annan sak… om än så viktig!
Se’n kan man ju fundera på varför borrmaskinen är sladdlös, medan bredbandet är trådlöst… och skillnaden är…? Fast jag föredrar nog trådlöst… Hellre trådlös än rådlös, eller hur det nu var - man blir liksom lite mer i stöten…!
Till detta föreslår jag att vi avnjuter Traveling Wilburys med ”End of the line” från deras första album, som märkligt nog hette ”Vol 1” och kom 1988! Det är nästan ”Kramgoa låtar 4711”-klass på den titeln!
http://www.youtube.com/watch?v=cwqhdRs4jyA
Haj å Goodbaj!
Det finns fina sladdfästarsaker för taket. Vi såg sådana i Trysil och det finns sådana på Vinkelvägen. Numera har vi sådana på Fridhemsvägen också. Familjen JAM köpte en bunt och det finns några kvar. Studier och utväxling kan ske i samband med födelsedag.
