Welcome to your Hotel here in Ystad...
…Mr Musicman Quincy Jones!!!
Men idag är det Fredag! Och dags för “Litterära Hörnan”!!! Så det tar vi först!
Jag har läst en bok, som kanske inte var avsedd för mig… Enligt författaren Tomas Böhm, som skrivit sin bok ”Biggles tappar håret” för pojkar födda på 40-talet… och så gammal är jag absolut inte…!
Boken handlar om Dick, John, Niklas och Tomas och hur de ”samtalar” om livet. De är alla 40-talister och är nu runt 50 år gamla (boken kom 1995) och har ”kört olika vägar” genom livet. Ogift, gift, skild - med eller utan barn - jobb direkt eller studier - olika sjukdomsupplevelser - föräldrahändelser - många av de fyras livsskeenden avhandlas och kommenteras. Håret, Fester, Musiken och Jobbet är några av bokens kapitelöverskrifter och ger lite idéer och inspiration om innehållet.
Stundtals är boken riktigt underhållande och, emellanåt, ler jag igenkännande. ”Pojkars” prat om saker och apparater, efter hand som datorerna ”tar över” pojkarnas liv, känns igen med allt prat om ”…CD-ROM, RAM, modem, skrivare, disc drives och MS DOS…” - vill minnas att även jag ”drabbats av” och deltagit i den sortens diskussioner…
Tyvärr blir det ibland lite för mycket av bokens alla uppräkningar, så man orkar inte ens bli engagerad, trots att man kanske känner igen händelserna. Det blir liksom bara lite för mycket och man önskar då att bokens 208 sidor vore lite färre… Men, trots det, tycker jag att boken är läsvärd - kapitlen är många och korta, så vissa kan man kanske läsa lite snabbare om tristessen skulle slå till…
Tillbaka till inledning här ovan. Quincy Jones (f 1933) är i Ystad! Han har en lång musikhistoria att hämta låtar ur - lite om hans liv har jag berättat om tidigare, så det avstår jag från idag - nästan i alla fall. Han är en musikant och producent, som rört sig ”över gränserna” genom åren, och arbetat med t ex Arne Domnérus och Bengt Hallberg, Frank Sinatra, Michael Jackson och många fler. Kan göra en liten jämförelse och säga att han betydde lika mycket för Michael Jackson som George Martin betydde för Beatles, ja kanske t o m mer! Så dagens musik bär QJ-prägel, lindrigt sagt.
”The midnight sun never sets” har jag presenterat tidigare, så idag blir det ”Soul bossa nova” från 1962 http://www.youtube.com/watch?v=xiIorPa_cNI&feature=related . Den känner du säkert igen.
Och så tar vi ett helt underbart TV-klipp - från mitten av 60-talet, gissar jag. Clark Terry står för solot, men frågan är om inte trummisen tar priset med sin placering högt på en piedestal - antar att han inte har trubbel med svindel… Quincy Jones Big Band framför ”Moanin’”. http://www.youtube.com/watch?v=ldYen3sYVUc&playnext=1&list=PL2E75AC71CEE33E45&feature=results_video
1971 fick Quincy hoppa in och hämta en Oscar för Beatles, som fick statyetten för ”Best original song”: Let it be. http://www.youtube.com/watch?v=3A9WPx1qNkY
Till sist en av många låtar där QJ jobbade med Frank Sinatra ”Until the real thing comes along” från albumet ”L.A. is my Lady” (1984). http://www.youtube.com/watch?v=cCnfPnAvaLY . Oj, så bra spelat, arrangerat och sjunget!
Go’ freda’!!!
Haj å Goodbaj!
