Snurra min jord

När man lyckades platta till musiken och grammofonindustrin startades, så skedde det  med 78 varv/min. Efter hand utvecklades detta och man saktade in till 45 för singlar/EP och sedan bromsade man till LP-albumens 33 1/3 varv/min…   Men i början av 80-talet accelererades det hela och man stressade iväg till CD-skivans racertempo på flera hundra varv/min.

Är detta enbart ett tecken på utveckling och teknikförbättring   -   eller det även speglar nutidens allt högre tempo?

Oavsett hur det är, så är det väl i grunden samma hantering som gäller för musikmediet som för livet   -   ”Handle with care”…, inte sant?  http://www.youtube.com/watch?v=L8s9dmuAKvU&feature=relmfu   . En låt, som blev första singeln för Traveling Wilburys   -  ett gäng glada musikers debut 1988. Deras karriär kom att omfatta totalt 2 album och avslutades därefter med att samlingsalbum, så var den sagan över.

Ska kanske passa på att nämna vilka musikerna var: Jeff Lynne, Tom Petty, Roy Orbison, Bob Dylan och George Harrison och på trummor hade man Jim Keltner…   

Haj å Goodbaj!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0