Drink to me, drink to my health...

Nu är det fredag igen! Och dags för “Litterära Hörnan”!!!

 

På loppis hittade jag en Picasso! En äkta t o m! Dock tveksamt om den är rambar, denna pocketbok…

 

Den i Malaga födde Pablo Picasso är en av de riktigt stora konstnärerna, men ska man döma av sondottern Marina Picassos bok, ”Min farfar Picasso” (2001), så framstår han också som en stor förtryckare av familjen. Han slukar alla! Och tömmer ut den energi han behöver för skapandet.

 

Pablo Picassos son, Paolo, lyckas aldrig ta sig ur faderns sfär, utan kom att leva sitt liv utfattig som en sorts medhjälpare när så behövdes, men utan s k fast anställning med lön. Paolos båda barn, Pablito och Marina, kom titt som tätt för att hälsa på sin farfar, men ofta utan att bli insläppta   -   Mästaren fick inte störas!

 

Marina skriver: ”Min farfar hade aldrig tid över för sina närstående. Det enda som räknades var konsten och det lidande och den lycka som den skänkte honom.” Inte ens på Pablos begravning 1973 fick barnbarnen, då 24 resp 23 år gamla, vara med. Den dagen drack Pablito ett glas frätande vätska för att slippa leva, men räddades av sin syster. Skadorna var dock så svåra att han senare avled. Paolo dog 2 år senare medan Pablos otröstliga musa, Marie-Thèrése Walter, hängde sig 1975 och Picassos andra och sista fru, Jaqueline, sköt sig 1988, efter att ha tackat ja till en utställning av hennes privata Picasso-verk…

 

Marina kom igenom allt detta som ”enda överlevande”, men det kostade bl a 14 års terapi. Och det är väl lite där man blir bekymrad som läsare  -  är boken en del av terapin? Eller vill hon verkligen berätta om allt eländet? Det är inte alltid jag klarar av att hitta hennes önskan, men hon ger onekligen en omskakande bild av sin kände farfar. Bitterheten, som finns i boken, känns dock inte orättvis. Och  -  det känns inte helt fel med en Picasso…!

 

I den här lilla korta filmen visas Picasso i skapartagen. Han är klädd i, enligt boken, den dagliga skaparklädseln...

Med den här lilla snutten överraskar Picasso betraktaren med en teckning i förvandling:

Och så avslutar jag dagens bildrutor med ett verk av Paul McCartney och hans Wings. På ”Band on the run”-albumet från 1973 finns ”Picasso’s last words (Drink to me)”, som Paul skrev på ”uppmaning/utmaning” av Dustin Hoffman under ett veckoslut tillsammans. Här framförs låten live under turnén i USA 1976.

 

 

Go’ freda’!!!

 

Haj å Goodbaj!

 

PS  Grattis, Ann-Louise Hansson, 70 år idag!!!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0