Long live rock...
Nu är det fredag igen! Och dags för “Litterära Hörnan”!!!
Ojojoj, så kul det var att läsa om ”Jan Olofssons galna tripp genom pophistorien” i Sven Lindströms bok ”Han sitter där nere mellan Clapton och Hendrix” (2013)! Olofsson är en synnerligen energisk och fantasifull Malmöpåg, som inte räds något, så t ex anmäler han sig som 13-åring till tävlingen om att bli Malmös rockkung på våren 1958. Han vinner! Har dock bekymmer med att han inte kan sjunga speciellt bra, men när han, Rock-Ola, med lite höftviftningar får tjejerna att skrika, så drunknar ju ”sången”… En insikt om kreativitet, något som han kommer att använda sig av många, många gånger genom åren.
Hans tid i skolan minskar efter hand som han ”får annat” att ägna sig åt. Musiken tar mer och mer av hans tid, men han övergår snart att bli manager för andra. Han blir Sveriges yngste manager och är oerhört duktig på att övertyga andra om saker och ting. Han tar sig till Hamburg redan tidigt 60-tal och blir kompis med bl a ett band från Liverpool, som spelar på olika klubbar på Reeperbahn. Bandet kommer att kalla sig The Beatles…
Olofsson lyckas på något vis bli ”du & bror” med massor av musiker och musikmänniskor och ger sig in i skivbolagsbranschen efter ett flertal resor till bl a London. Han får t ex i uppdrag att lansera ”Olga-artister”, bl a Hep Stars, i England. Skivbolaget Olga drevs av Åke Gerhard, som f ö är den förste svensk att toppa Englandslistan! År 1956 hade Anne Shelton 4 veckor överst på listan med låten ”Lay down your arms”, som Gerhard skrivit.
Förlagsbranschen och fotografering och reportage i diverse tidningar blir också födkrokar för Olofsson. Och restaurangen ”Titti”, döpt efter Titti Wachtmeister, öppnas efter att han blivit Londonbo ”på heltid”. Och så fortsätter han med det ena projektet efter det andra i en lång rad.
I den här boken fick jag ju helt plötsligt bakgrund och förklaring till några av mina lite mer udda singelskivor! Helt otrolig berättelse om en helt otrolig pågs liv, som, efter vad jag hittat, rullat vidare med en återflytt till Malmö för några år sedan. Den här boken skulle passa väldigt bra i min musikhylla!!!
Att välja musik till den här boken, låter sig inte göras hur enkelt som helst. Boken ger så mycket idéer och inspiration. The Who är ett av många band som passerar revy i Swinging London, så varför inte se och titta på TV-playbacken till ”Pictures of Lily” från april 1967. Keith Moons utspel på trummorna är ju helt betagande!
Olofsson gjorde ett försök att lansera den svenska tonåringen Gunilla Thörn i England. Han kontaktade sin gode vän, den framgångsrike producenten Joe Meek. Meek fick sin låtskrivare Geoff Goddard att fixa fram en låt och det blev ”Merry go round”. Den lades på singelns A-sida och EMI via etiketten HMV blev bolaget att lansera det hela 1963. Helt utan framgång - överraskande?
Go’ freda’!!!
Haj å Goodbaj!
