Så kall ni är om handen...
Igår var det lördag! Och Premiär på ”La Boheme” på Malmö Opera!!!
Vacker musik och väldigt vacker sång, denna afton, i berättelsen om bohemen i Paris. Rollerna som kärleksparet Rodolphe och Mimi framförs på ett alldeles utmärkt sätt av tenoren Luc Robert och sopranen Olesya Golovneva - en späd Mimi med kraftig variationsrik röst. Kvällens Marcel, barytonen Vladislav Sulimsky, och framför allt, Musette, sopranen Maria Fontosh, gör också en strålande insats.
Enligt Wikipedia, så lever en bohem ”ett okonventionellt liv” ofta ”med musikaliska, konstnärliga eller litterära ambitioner…”. Hur hittar man nu detta i föreställningen? Jo, man har byggt upp en ”vindsvåning”, som en byggnadsställning, flera meter upp i luften, där drygt hälften av första akten utspelar sig. Till fasa för oss som satt på balkongen - ljudet nådde inte riktigt fram, så ”Che gelida manina” kunde ha träffat mina öron bättre… Temat återkommer dock i andra akten och då har man lämnat vinden, tak och lov!
”Vindsvåningen” imponerade inte på mig, ej heller klädvalet! Tycker man missar helheten, när man försöker berätta om tuberkulossjuka Mimi i en drygt 100 år gammal Paris-miljö samtidigt som personerna är klädda i jeans och mysoverall. Och inte blir det bättre av att den svartsjuke Rodolphe sjunger om att Mimi flirtar med andra och viftar förföriskt med kjolen - när hon hela tiden är klädd i ett par jeans…
Föreställningen direktsändes denna kväll i både svensk och dansk radio och vill du lyssna, så klicka på http://sverigesradio.se/sida/sok.aspx?q=boheme . ”Spolar” du fram till 26:30 in i programmet, så kommer ”Så kall ni är om handen”. Så ock efter ca 40:00.
Eller varför inte lyssna på ”Mästarnas Mästare” Jussi Björling…
Kan detta sjungas bättre?
Go’ Sönda’!!!
Haj å Goodbaj!
