Water, paper and clay...
En tanke slog mig! Det är ju ganska enkelt att ha synpunkter på hur saker och ting emballeras. Och vi kan ju glädjas över att opinionen ledde till att en tandkrämstub inte behövde levereras i en pappask...
Jag uppskattar också, att vi nu nått dithän, att man tydligt förklarar på t ex färskostburken att burk och lock sorteras som plast, medan folien lämnas till metallinsamlingen. Bra jobbat av livsmedelsindustrin! Skönt att vi kan skilja vårt återvinningsbara avfall åt!
Men vad händer hos läkemedelsindustrin? Förnuftet hjälper oss givetvis i att lägga den tomma pillerburken i plast på rätt insamlingsställe, men hur är det med blisterförpackningen, dvs den platta förpackning där pillerna ligger ett och ett? Varför finns det inte angivet på läkemedelsförpackningarna hur dessa ska hanteras när de tömts? Apoteken har inget svar och på stadens sjukhus slängs det hela som ”vanligt skräp”!
Tänk så oerhört många medicinförpackningar, som riskerar att inte kunna återvinnas. När ska läkemedelsindustrin dra sitt strå till stacken? Eller alla läkemedelsförpackningar består av papp, papper och plast, som ju skulle förenkla sorteringen en del?
Det känns ju nästan som att läkemedelsfolket valt årets svenska schlagervinnares låttitel till sin signatur… ”Undo”…
Go’ tisda’!!!
