If you change your mind...

Nu är det förvisso tisdag, men ändå dags för “Litterära Hörnan”!!!

 

Aggressivt, ilsket, besviket, surt, men nyttigt ifrågasättande, ja, så skulle jag vilja beskriva boken ”Det riktiga Landslaget” (2015) av Moa Svan. Svensk fotboll har två seniorlag på landsnivå   -   Landslaget och Damlandslaget!

 

Och redan där går Moa Svan ”i taket”! Varför ska det stå ”Dam” framför det ena laget när det inte står ”Herr” framför det andra? Och varför går nästan alla pengarna till herrfotbollen? Och varför ägnar media huvuddelen av sin energi åt herrfotbollen?

 

Men varför finns läktarvåldet och bengalerna? Och varför finns de inom herrfotbollen. Och varför får herrfotbollen de bästa sändningstiderna? Och varför…?

 

Ja, frågorna är många. Och visst dryper boken av bitterhet, men det går ju inte att bortse från att vårt fotbollslandslag för damer är högre rankat än herrarnas. Trots debaclet i VM i Kanada för ett tag sedan, så är damerna betydligt högre rankat. Dessutom har man ju tagit sig till EM- och VM-slutspelen…

 

”Men konkurrensen är ju tuffare på herrsidan”, hörs det…  Då svarar jag: Hur kan då någon intressera sig för herrarnas ishockeylandslag och all deras TV-tid??? Fotbollsdamerna har betydligt fler lag att tampas med!

 

Boken ”Det riktiga Landslaget” är stundtals lite traggig och upprepande, men budskapet är tydligt! Och boken är tunn och läsvärd för oss sporttokar!

 

Fotbollen har ju begåvats med sjungande spelare genom åren, och då tänker jag inte bara på nationalsånginsatser…  Nacka Skoglund fick väl t o m sjunga i några folkparker. Vid en landskamp den 30 september 2001 mellan Sverige och Danmark i Malmö med det ”Riktiga” landslaget var pausunderhållningen Anna Pohjanen och en gitarr! Hon gjorde 51 landskamper och nu ensam på gräsmattan! Riktigt trevligt! Vill minnas att hon framförde sin första singel ”Am I”, men här får vi lyssna till ”Best beliefs” från hennes första album ”Better things to do”:

 

Fast, ska jag vara ärlig, så tycker jag att handbollen för damer är mer lik sin herrmotsvarighet än vad fotbollens dito är! Intensiteten och kampen i handbollen är imponerande! Där har fotbollsdamerna en del att lära…! Det finns massor av ”go’ handboldkunst” på dansk TV…  Och så finns ju Savage Rose! Fortfarande! ”A girl I knew” är från deras första album 1968. Här dessutom i dansk (?) TV-kunst, men tyvärr med väldigt låg ljudnivå, så skruva upp!!!

 

 

Go’ tisda’!!!

 

Haj å Goodbaj!

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0