Will the sun still see all the people...
Folke Bernadotte gjorde en enastående insats med de ”vita bussarna” i slutet på andra världskriget och räddade livet på åtminstone 15 000 människor. Dessa medtagna människor lyckades han rädda till Sverige och många av dem var judar och det gör inte händelserna i Israel 1948 och därefter lättare att förstå. I boken ”Mordet på Folke Bernadotte”, beskriver Göran Burén vad som hände.
Bernadotte tillhörde den kungliga familjen i Sverige och var sonson till kung Oscar II och kusin till Gustaf VI Adolf och gudfar till vår nuvarande kung, Carl XVI Gustaf. Bernadottes farbror, prins Carl, var länge ordförande i Svenska Röda Korset. Den posten övertog Folke under kriget och det var i rollen som ”Rödakorsare” han fick i uppdrag av FN att medla i Palestina-konflikten, som accelererade i och med att staten Israel utropades/grundades den 14 maj 1948.
I boken får vi följa Bernadottes medlingsarbete med massor av resande och på en av dessa resor, den 17 september 1948, ändades hans liv - på dagen 13 år senare skulle en annan svensk FN-man, Dag Hammarskjöld, mista livet under medlingsarbete…
Boken är stundtals lite omständlig och upprepande, men författaren vill verkligen tränga in i rapporteringen kring händelserna. Han har letat ordentligt i alla möjliga källor för att förklara vad som hände och varför.
Det lyser alldeles tydligt, att det var toppar och blivande toppar i Israel som låg bakom mordet på Bernadotte, det visar inte minst de taffliga försöken att utreda fallet. Det känns svårt att förstå allt detta, inte minst med tanke på de ”vita bussarna”.
Handlandet av israeliterna har gjort att de s k diplomatiska förbindelserna mellan Sverige och Israel varit ansträngda under många årtionden efteråt, långt in i vår tid. Boken, som kom 2012, är läsvärd, inte minst med tanke på hur situationen ser ut i Mellanöstern idag, 68 år senare.
Dagens överskrift är en rad ur ”The ballad of you & me & Pooneil” med Jefferson Airplane och skriven av en av bandets grundare Paul Kantner. Kantner, liksom radiomannen Kjell Alinge och Maurice White (grundare av Earth, Wind & Fire), är ytterligare ”gamla musikhjältar”, som på senaste tiden ”rest vidare” till Music-Heaven… Samma resa gjorde för ett par dagar sedan även den ursprungliga sångerskan i Jefferson Airplane, Signe Anderson! Hon var med på bandets första album, men slutade strax efter utgivningen och gjorde sista konserterna i mitten av oktober 1966. En av de sista var på Winterland Ballroom i San Fransisco och då lät ”Chauffeur blues” så här:
Signes efterträdare Grace Slick tog över och 1967 kom bandets andra album, ”Surrealistic Pillow”. En av låtarna hade Slick skrivit tillsammans med sin makes bror, Darby, och blev en stor hit - ”Somebody to love”. Här har vi den i ett klipp från TV-programmet ”American Bandstand”:
Go’ freda’!!!
Haj å Goodbaj!
