Jag är som en pojke...
…fast Morfar jag är… Jag tar mig friheten att låna några ord ur ”Calle Schewens vals” av Evert Taube, så jag kan få in min nyuppnådda status - min debut som Morfar!
Gustav Fridolin har skrivit de memoarer om sin morfar som denne inte knåpade ihop själv. Ja, så enkelt kan man annonsera denna bok, som fått titeln ”Morfar skrev inga memoarer”, utkom 2013 och jag läste den strax därefter, dvs innan författaren blev minister.
Detta är en intressant, om än inte ovanlig, familjeberättelse och –resa med startpunkten i Skånes nordöstra hörn. Vi får följa Gustav Fridolins morfars familj med alla deras glädjeämnen och motgångar samtidigt med hur vi ser samhället förändras. Allt fler börjar studera vidare efter folkskolan och väljer att lämna sin hembygd för att söka nya utmaningar i närliggande städer som Malmö eller Lund. Det finns t o m människor, som vågar ta det stora och djärva steget över Atlanten och emigrera till USA!
Jakten på arbete är, då som nu, en blandning av stor energi och tillfälligheter och efter en sväng till Malmö så ”landar” morfar Gustav i Vittsjö, där han och hustrun tar över en klädaffär. Denna drivs med stor framgång och kunderna är många. Vittsjö är vid denna tid en ort med många turister (den rena och hälsosamma luften lockar), men även många boende eller på genomresa. Det går bra för ekiperaren.
Vi får följa morfar ända till sista dygnet på Hässleholms lasarett i januari 2009 och i de sista kapitlen av boken får vi några väldigt intressanta synpunkter på sjukvården. Morfar noterar, att man är duktig på det ”tekniska” som att ”…rädda ett liv, ta bort en propp, byta en höftled…”, men inte så lyckad när det gäller ”…människor med känslor, viljor, drömmar, depressioner…”. Tankeväckande och kanske igenkännande…?
Detta är en bok, som det inte var helt lätt att lägga ifrån sig. Nattsömnen blev nog lite lidande… Berättelsen känns realistisk och är skriven med en ”varm och ömsint penna”, som gör läsaren engagerad. Just kopplingen till hur samhället förändras från det jordbrukande till det industrialiserade är sammanvävd med familjens förändring på ett mycket bra sätt. Mycket läsvärd - det tyckte min Mor också!
”Calle Schewens vals” var Evert Taubes ”inträdesprov” till ordenssällskapet Pelarorden 1931, då han ”fått order” av Albert Engström att skriva något om Roslagen och Stockholms skärgård. Taubes visa blev godkänd… Här får vi melodin i en vacker version ur Hasse & Tages film ”Äppelkriget” från 1971 med sång av gräddan av svensk skådespelarelit och kompositören själv valsande!
Go’ freda’!!!
Haj å Goodbaj!
