Gunpowder… dynamite with a...
Läser man tidningen, så får man lätt uppfattningen, att meningsskiljaktigheter idag allt mer löses med vapen i hand. Grovt våld används mer nu för tiden. Så är det kanske också, men i boken ”Plötsligt small skottet” (2015) av Per Erik Tell framgår det, att det hände en hel del även förr.
Tell har samlat ihop ett knappt 20-tal hiskeliga skånska mordhistorier under 300 år från Ryedalsmordet 1656 till Hurvamördarens framfart 1951-52. Det är inte utan att nackhåret reser sig på läsaren…
Ett par av morden kom att filmatiseras i TV-serien ”Skånska mord” med Ernst-Hugo Järegård huvudrollen som bestialisk mördare. Riktigt välgjorda filmer med en obehagligt strålande insats av Järegård!
Boken berättar om Esarparn, Veberödsmannen och Bildsköne Bengtsson liksom om Yngsjömordet och Bessingedramat - skakande berättelser om hat, kärlek och avundsjuka!
Detta är en snabbläst, men intressant bok. Flera av berättelserna kryddas med skillingtryckliknande vistexter med aviga rim och udda ordföljder, men med nästan övertydlig beskrivning av det skedda. Dock saknas noterna, så det blev inget sjungande för min del…
Nej, detta ”kryddar” jag inte med ”Killing me softliy with his song”, eller så. Det vore ju lite för enkelt, inte sant? Det råkar faktiskt vara dags för mitt 500:e låtinlägg på min blogg, så jag tänkte fira det med låten ”500 miles”, men inte med Bobby Bare utan med originalutgåvan från 1961 av Journeymen! Bandet kom att göra 3 album i folkmusikstil innan det upplöstes när medlemmarna gav sig in i andra projekt. John Phillips startade Mamas & Papas, inte utan framgångar… Scott McKenzie satsade på solokarriär, ganska lyckad, eller hur? Tredje medlemmen, Dick Weissman, kom att ägna sig åt att skriva läroböcker i musik och om musikbranschen. Journeymen:
Med tanke på dagens bok, så tar jag lite music med ”Extra allt”! Dramatiken i att låten handlar om en våldsam brand på Montreux kasino vid Genevesjön berättade jag om i bloggen den 31 dec-15. Enl rubriken i Youtube framförs den här versionen av ”Deep Purple/Led Zeppelin/Eric Clapton/etc”, men jag tvivlar. Som jag uppfattar det, så är det Jon Lord, Ritchie Blackmore och Steve Morse från Deep Purple som med Ronnie James Dio på gitarr och Jimmy Page (Led Zeppelin) på piano och, inte minst, London Symphony Orchestra vi ser och hör. Skaplig ”laguppställning”, eller hur?
Go’ freda’!!!
Haj å Goodbaj!
