Workin’ on a railroad...
Att skriva en bok om Arbetsförmedlingen innebär antagligen inte att du skapat en kioskvältare, men visst var det intressant att läsa Roland Paulsens bok ”Vi bara lyder” (2015)! Paulsen är doktor i sociologi och har tidigare skrivit om arbetssamhället och ”dödtid” på jobbet, så det var ett naturligt steg att granska och skriva om Arbetsförmedlingen.
Det pratas ju mycket om arbetslivets stigande kompetenskrav, men Paulsen visar även på exempel på motsatsen: För 40 år sedan krävdes av industribagaren kunskap om jäsningsprocesser och baktemperaturer - idag räcker det att klicka på ikoner, så sköter datorn resten…
Men huvuddelen av boken ägnas åt Arbetsförmedlingen, som varande politikernas förlängda arm. Med allt vad det innebär i genomtänkta budskap och hugskott. Själva arbetsförmedlingen är kanske inte ens en fjärdedel av arbetet. Den kontrollerande rollen i förhållande till A-kassan tar betydligt mer tid i anspråk. Och så har vi ju ”placeringarna” i fas 1, 2 och, inte minst, 3…
Paulsen belyser vikten av lydnad, dvs att göra som man blir ”te’sagd”, men delar ändå in lydnaden i Förtvivlad, Cynisk och Positiv lydnad. Han menar att ”överlevnadsmöjligheterna” ligger mycket i att finna ”din” form av lydnad. Plikttrogen ska man va’ - då blir det bra…!
I boken får jag en hel hop med exempel på hur Arbetsförmedlingen leds och även hur regelverket hanteras. Ökade anslag ger inte automatiskt en bättre myndighet… Exemplen på tokigheter är många och det är lätt att undra hur det kan fortgå utan att rättelser sker.
Har du problem med lågt blodtryck? Läs då den här boken…!
Arbetsmarknadsverket satsade pengar på en samlings-CD med en God Jul-önskan till de anställda år 1999! Med låtar som ”Tro”, ”Trubbel” och ”Vem vet?” kan man ju fundera över syftet med plattan, men sista låten är i alla fall ”I can see clearly now”… Hoppats verkets GD kände det så… Jag nöjer mig med en hårt arbetande Arlövs-påg sjungandes om ”SJ”, som egentligen är gamla ”Take this hammer” - Kal P Dal ! Han kör på bättre än tåget! Och kommer fram!
Dagens rubrik är en textrad ur “This hammer” - en singel i Sverige 1966 med Spencer Davis Group. Bandet, där en tonårig Steve Winwood fick sitt stora genombrott, startade i Birmingham 1963 och fick flera hits. Mitt val idag blir dock ett märkligt pyjamasframträdande med ”Nobody knows you when you’re down and out” skriven av Jimmy Cox 1923. Bessie Smith kom att göra den känd, här dock Spencer Davis Group med Steve Winwood (sång/piano), brodern Muff (bas), Pete York (trummor) och Spencer Davis (gitarr).
Något för Ystads Jazz Festival? Kanske med lite mer passande klädsel?
Go’ freda’!!!
Haj å Goodbaj!
