That nothing comes from violence...
Korrespondenten och mångårige reportern på Aktuellt, Stig Fredrikson, kom förra året med boken ”Boris Jeltsin”. Underrubriken ”Reformatorn som inte nådde ända fram” sammanfattar Jeltsins insatser väl.
Fredrikson inleder boken med några ord om sitt arbete i öst, där vi får en liten inblick i hur det var att verka där. Och så kommer Jeltsin in i det hela. En energisk man, som, oavsett vilken roll han innehar, verkligen går in för sina arbetsuppgifter. Han försöker skapa någon sorts rättvisa i det han ser.
Det är oerhört intressant att följa Jeltsin och se hur han tar sig framåt. Nutidshistoria, som världen idag är starkt påverkad av! Fredrikson menar, att Ryssland gick i en demokratiskapande riktning ända fram till runt 1994. Då hade ett val hållits i december året innan och som ”…var troligen det friaste, rättvisaste och hederligaste någonsin i Rysslands historia”, men som Jeltsin inte lyckades följa upp med organisationsförändringar.
Två av de största misstagen var, att han inte lyckades få igång ett rättsväsende, som skulle verka i en demokratisk rättsanda, och att skapa en skattemyndighet, som skulle ta hand om privat- och företagsdeklarationer och driva in skatter i enlighet med dessa. Dessa saker är ju grunden till ett demokratiskt och ickestatsstyrt samhälle. Att deklarera och betala skatt var en företeelse som aldrig någonsin funnits i Ryssland!
Det här med rätts- och skatteväsendet var för mig = ”Tänkte inte på det”! För mig, liksom för kanske många andra, var bilden av Jeltsins misslyckande mer bilden av en politiker med alkoholmissbruk. Bilderna av mötena med t ex Clinton finns ju kvar på näthinnan och skapade antagligen mer skam än stolthet för det ryska folket.
Men misslyckandet med Rysslands organisation och att inte fullt ut ta itu med och bryta upp det kommunistiska styrandesättet på alla plan i samhället utgör absolut grunden för att moderniseringen misslyckades. Och efter flera byten av tänkta efterträdare gav Jeltsin den 31 december 1999 rollen som tillförordnad president till Vladimir Putin… och en ny-/gammal era inleddes, men det är en annan historia.
Boken är väldigt intressant. Synnerligen läsvärd nutidshistoria i Stig Fredriksons beskrivning och väl värd en tur till biblioteket!
Överskriften idag är en rad ur ”Fragile” av Sting och fick mig att tänka på hur ömtålig och samtidigt stark en demokrati är och att den kräver invånarnas engagemang. Sting gjorde tillsammans med Stevie Wonder en alldeles underbar liveversion av ”Fragile” (2011?):
Att inte ha koll på sin ”Taxman” visade sig vara ödesdigert… Så (nu blir det en praktfull ”P3-övergång”!) varför inte spela George Harrison och hans ”Taxman”? Hämtat från en turné i december 1991 i Japan tillsammans med Eric Clapton och som kom att bli Harrisons sista livespelningar.
Go’ freda’!!!
Haj å Goodbaj!
