Hello darkness, my old friend...
Journalisten Leif Möller kom 2013 med en bok, ”Kvotbarnet”, om sin svägerska Else, född Strauss. Boken har en tilläggsrad i titeln, ”Räddad i sista stund från nazisternas Tyskland”, som fångade mitt intresse på biblioteket.
Familjen Hedvig och Arnold Strauss bodde i Essen i Tyskland. De bådas släkter var tyskar sedan många generationer och Arnold hade blivit tilldelad järnkorset av första graden för sina insatser för landet under första världskriget. Men de var judar…
Och när utlänningen Adolf Hitler, född i Österrike, kom till makten i Tyskland, blev det allt svårare att vara jude. Jag ska inte föregå bokens berättelse, men den ena dottern, Else, kom som 11-åring till släktingar i Malmö. De var inte särskilt humana mot henne, men alternativen i Tyskland var värre.
Några rader ur boken:
”Gör som soluret, räkna blott de ljusa stunderna”.
”…våldsverkarna är inte de farligaste människorna - de farligaste är de likgiltiga”.
”Hitler tog inte makten, han fick den. Hur kunde väljarna med valsedeln i hand släppa fram fanskapet?”
Detta är en mycket tänkvärd bok! Och trots att den behandlar 75-80 år gamla händelser, så är den tyvärr väldigt aktuell. Mönstret går igen…
Boken är ganska detaljrik, i den mån det har gått att reda ut vad som hände, och har dessutom en mycket bra sammanfattning i slutet. Fotona ger flera exempel på ”då” och ”nu” - intressant! Hoppas du kan få tag i denna välskrivna bok - det är den värd!
”Silence like a cancer grows” är också en rad ur Paul Simons låt ”The sound of silence” skriven i febr 1964 och en hit för Simon & Garfunkel. På en konsert 45 år senare lät den så här välsjunget och innerligt och med ett vackert gitarrspelande av Simon:
Go’ freda’!!!
Haj å Goodbaj!
