För vem ska man tro på...

Kanske inte världens mest svårutredda ämnen som journalisterna Åke Persson och Thomas Oldrup gav sig in på… Men det resulterade i alla fall i boken om ”101 historiska myter” (2010).

 

Det mesta de samlat i boken finns att hämta på nätet. För mig, var det kanske viktigast, att en del av myterna hade jag inte kommit på att ifrågasätta och därmed inte gått in på nätet för att kontrollera. Och då har ju boken ändå fyllt en funktion!

 

Att Erik XIV avled av ärtsoppan eller att Adolf Fredrik stupade på sitt intag av fastlagsbullar, de osanningarna var bekanta. Däremot hade jag inte klart för mig, att Kristian II, som kom att kallas ”Tyrann” i Sverige, inte var ”Den Gode” i Danmark, där han tvingades att lämna tronen och fly! Det hade jag inte kläm på.

 

Carl XVI Gustaf är inte Sveriges sextonde kung med namnet Carl/Karl, det kände jag till. Däremot visste jag inte, att han och hans familj har rösträtt, precis som övriga svenska medborgare! Av tradition har de dock valt att avstå att välja, om man säger så…

 

Boken innehåller ytterligare 97 exempel på myter, som får sin förklaring. En småintressant blandning av historier, där var och en får ett uppslag till sitt förfogande. Det är med andra ord en mycket lättläst bok och det är lätt att hoppa över det som inte lockar…

 

”Rumours” är ett av de mest sålda albumen genom tiderna. Det blev en stor framgång för Fleetwood Mac,”USA-dansbands-Fleetwood” i mitt tycke, 1977. Jag föredrar Fleetwood Macs bluesperiod på 60-talet! Icke desto mindre, blev tiden efter bluesen den mest inkomstbringande för dem… Från ”Rumours” har jag valt en stor hit ”Don’t stop”:

 

Peter Green, ”skolades” i John Mayall’s Bluesbreakers där han efterträdde Eric Clapton, ville bilda eget band. Han fick med sig Mick Fleetwood, som f ö på 90-talet startade en auktionsfirma i den bättre klassen. John McVie, som också var i Bluesbreakers, hakade på och därmed fick John Mayall skaffa sig ett nytt band… “Mitt” Fleetwood Mac kunde låta så här när de tog sig an “Black magic woman” live I Boston 1970:

 

 

Go’ freda’!!!

 

Haj å Goodbaj!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0