Tak for musikken...

Engelsmannen Bruce Dickinson kom förra året med ”En självbiografi”. Han är väl mest känd som sångaren i heavy metal-bandet Iron Maiden, men han har en hel del andra saker också på sitt CV!

 

Iron Maiden gjorde i somras sin första spelning på ”Sweden Rock Festival” i Norje och fick toppbetyg!!! De tog sig dock inte dit med sitt Ed Force One, den Boeing 747 de ibland väljer som transportmedel på turnéerna. Och då sitter Dickinson vid spakarna! Han är utbildad pilot och har under längre perioder flugit kommersiellt för ett par flygbolag!

 

Han har även ägnat sig åt fäktning på ganska hög nivå  -  ett sätt att hålla igång mellan turnéer, flygningar och inspelningar. På senare tid har han dock fått ägna sig åt att behandla och rehabilitera sig efter cancer i halsen, en övning som gett bra resultat.

 

I bokens inledning förklarar Dickinson att han inte skrivit dagböcker…  Det kan jag kanske tvivla lite på, med tanke på allt som berättas i den drygt 400 sidor stora boken… Detta är en lagom underhållande bok om en person, som fastnade för och nådde rejäl framgång med musiken.

 

”Run to the hills” (1982) var den första singeln med Dickinson som sångare och blev bandets första hit. Låten var från Iron Maidens tredje och kanske mest kända album, ”The number of the beast”.

 

Dickinsons kamp mot cancern har varit lyckosam. Kim Larsens inte så… Den 30 sept, drygt 3 veckor före sin 73-årsdag den 23 okt, gick vår danske musikhjälte ur tiden, saknad av många. Kim Larsen spelade i Öja, utanför Ystad, vid fem tillfällen, men jag såg/hörde honom bara en gång: Olympen i Lund 1977. Året efter splittrades bandet  -  nio år efter starten  -  och Larsen fortsatte framgångsrikt i eget namn.

 

”Hva’ gør vi nu, lille, du?”, ”Rabalderstræde”, ”Kvinde min” m fl låtar har jag lyssnat flitigt på genom åren och ”sjungit med” i texterna, där Larsen ibland tagit hjälp av Gasolins ”huspoet” Mogens Mogensen. ”This is my life” fanns på Gasolins sjunde album, ”Efter endnu en dag” (1976), här i en liveversion från 1978. Må Kim hvile i fred.

 

 

Go’ freda’!!!

 

Haj å Goodbaj!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0