Basgångarna går till...
Äntligen blev det av! Nu har jag läst en bok av journalisten, författaren, jazzmusikern mm Sture Dahlström! Det blev hans ”Den store Blondino” från 1987.
Dahlström hann även med att starta Ystads Musikhandel! Jag kom att gå i skolan tillsammans med hans yngste son och var vid något tillfälle hemma hos denne i korsvirkeshuset, men träffade aldrig pappan. Blev väldigt fascinerad av den på golvet liggande kontrabasen, som hade fått en högtalare ”inopererad” i sig! Häftigt för en musikintresserad gymnasist, som jag!
Ska faktiskt låna lite av bokbaksidans text: ”’Den store Blondino’ är berättelsen om den makalöse dansaren och avantgardefilmaren Fitzenstrahl, hans eruptiva filminspelningar och konvulsiva kvinnoerövringar.” Ja, kortare och bättre än så kan jag inte beskriva boken.
Den är onekligen lite utanför min vanligtvis lästa litteratur med ett antal ovanligt fantasifulla berättelser om huvudpersonens liv, där mycket kretsar kring filmskapandet. Dansandet lockar honom att regissera även den, men han vill gärna få fram det erotiska i dansandet, som kanske t o m kan leda vidare…
Ibland blev det helt enkelt ”lite för många” ord, men på de sidorna ökade jag tempot i läsandet, så jag kom vidare… Detta är en väldigt fantasirik bok, om än med erotiska inslag, så tyckte jag att det var kul att läsa den. Och så ser jag den där basen på golvet framför mig…
När jag nu ändå är inne på det här med bas, så kan jag inte låta bli att dela med mig av Tal Wilkenfeld, född i Australien dec 1986. På Claptons Crossroads Guitar Festival 2007 spelade hon, knappt 21 år gammal, med Jeff Beck, Jason Rebello (keyboards) och Vinnie Colaiuta (trummor). Och som hon spelade! Här hör vi ”Cause We"ve Ended As Lovers” skriven av Beck.
Go’ freda’!!!
Haj å Goodbaj!
