Je ne regrette rien...

Fredrik Backman är en flitig författare. Sedan debuten 2012 med ”Ove…” kom 2019 den sjunde boken, ”Folk med ångest”, som, som vanligt, rör sig på flera plan samtidigt.

 

Ena parten i paret vill skiljas och då riskerar den andra parten att mista kontakten med deras barn. Inget jobb och inga pengar att betala hyran, så varför inte råna en bank? Och lösa hyresproblemet!

 

En bristfällig marknadsundersökning gjorde dock, att rånet kom att utföras mot en kontantfri bank…  Rånet övergick i stället till ett gisslandrama!

 

Rånaren, gisslan och poliserna får vi följa väldigt nära i denna berättelse. Backman är noggrann i sin berättelse och samtidigt väldigt rapp med sina korta kapitel och scenbyten. Stämningen trissas upp på ett effektivt sätt och man kommer personerna tätt in på livet. Deras egna bekymmer, utöver gisslanproblematiken, kommer verkligen fram  -  kärleken, ogillandet och, inte minst, ångesten.

 

Låt mig citera apropå kärlek:

”Man älskar varandra tills man inte kan leva utan varandra. Inte ens om man slutar älska varandra en liten stund så kan man… leva utan varandra.”

 

Och apropå att känna sig behövd:

”– Har du hållit en treåring i handen på väg hem från förskolan någon gång?

 – Nej.

 – Man är aldrig så viktig som då.”

 

Detalj- och ordrikt, som vanligt, skulle man kunna säga om Backmans skrivande, men fängslande. Sättet att bygga upp boken med snabba korta sekvenser ger ett bra och nyfiket tempo. Jag läser och vill veta mer. Släpper inte boken! Gör du?

 

Redan 1972 ”ångrade sig” Brødrene Olsen på sitt första album ”Olsen” och jag ångrade inte att jag köpte det då. Jag fastnade snabbt för deras egenskriva ”Je ne regrette rien” med dess stämsång, som jag med största inlevelse ”ylade” med i. Gör du det också i denna 1994-inspelning!?

 

Men så finns ju ”Non, je ne regrette rien”, skriven av Charles Dumont och Michel Vaucaire 1956. Den blev en stor hit när Edith Piaf sjöng in den 1960. Hon tillägnade Algerkrigande Främlingslegionen sången, men den kom att bli en av hennes mest omtyckta visor, nästan signaturmelodi. Hittade en liveinspelning med henne. Viilken röst! Vibrato! Inlevelse!

 

 

Go’ Långhelg!!!

 

Haj å Goodbaj!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0