Stråkkvartetten som… ja, hur gick det?

Aja Gabel, med doktorsexamen i litteratur, kom med debutromanen ”Kvartetten” 2018. Hon är även cellist. Boken handlar, som av en händelse, om en stråkkvartett i USA.

 

Finns ju en del kända kvartetter, som det skrivits om… Några kända stråkkvartetter är Amadeuskvartetten (GB), Borodinkvartetten (RU) och Brodsky Quartet (GB). De flesta ”stora” kompositörerna har skrivit för denna sättning.

 

Här är det Jana Van Ness (1. violin), som fått namnge ”sitt band”. Henry (viola) är det musikaliska underbarnet. Båda har absolut gehör. Brit (2. violin) är också skicklig, liksom Daniel (cello). Tillsammans blir de fyra efter hand en välspelande kvartett i världsklass.

 

I boken får vi följa bandet från starten en bit in på 90-talet. De är musikstuderande när Jana föreslår och väljer sina tre bandkamrater. Vi får följa kvartetten i med- och motgång. Utmaningar, slitningar, personliga kriser och fysiska bekymmer med yrkesskador, men även framgångar, som leder till spelningar i Carnegie Hall och, inte minst, turnéer världen runt.

 

Först ”stördes” jag av författarens alla ingående beskrivningar av huvudpersonerna. Allt från ögonbryn och hårstrån till fingrar granskades och jag var på väg att lämna boken  -  kunde inte se vitsen med allt detta. Men så insåg jag, att dessa beskrivningar var ett utsökt sätt att följa personernas förändring i fram- och motgångarna, vilka ju satte sina spår i och hos musikerna! När jag väl fattade det, så bara smälte jag och fångades av berättelsen! Kanonbra!

 

På samma sätt beskriver författaren kvartettens spelningar. Hon använder alla fackorden och, som tur är, så finns en musikordlista i slutat av boken. Många lärdomar för mig! Författaren är verkligen nere på 16-delsnivå! Fascinerande och spännande!

 

Kan man ha familj, utöver ”kvartettfamiljen”? Vill man? Skapar det avundsjuka utöver ev musikalisk sådan? Finns det plats för självständighet? ”Stråk’n’roll”-banden tycks inte ha det annorlunda än ”rock’n’roll”-banden, med både glädje och konflikter inom och utanför.

 

Partiturläsning och repetitioner, både i ensamhet och i grupp är inte så glamoröst, men en förutsättning för framgång. Ställer onekligen krav på den enskilde och även omgivningen.

 

Hur går det då privat och arbetsmässigt för Van Ness-kvartetten? Ja, jag vill inte avslöja för mycket. Den här boken mår absolut bäst av, att läsas utan förutfattade meningar. Skulle vilja påstå, att den är värd det! Sista halvan av boken närmast sträckläste jag!

 

Dagens överskrift är dellånad från Birger Sjöberg, men jag vill ändå inte avslöja hur det gick med Van Ness-kvartetten! Går i stället över till musiken och fastnar snabbt för Joseph Haydns Stråkkvartett nr 77 opus 76:3 i C-dur från 1700-talets sista år. Den kallas även ”Kejsarkvartetten” och finns med olika texter, bl a i Missionsförbundets sångbok 1894, men fram för allt är det Tysklands nationalsång! Haydn var österrikare…

 

Här hör vi ”Kejsarkvartetten” med ungerska Kodàly Quartet:

 

 

Johan Helmich Roman skrev Drottningsholmsmusiken för att uruppföras vid bröllopet den 18 augusti 1744 mellan Adolf Fredrik, född på slottet Gottorp i Holstein-Gottorp, och Lovisa Ulrika, född i Berlin. Det här lilla stycket har du säkert hört förr. Här spelar Slottets Stråkkvartett XX. Allegro:

 

Danish String Quartet satsade på ”Den blomstertid nu kommer” med lyckat resultat, tycker jag:

 

 

Go’ freda’!!!

 

Haj å Goodbaj!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0