Don’t forget to remember...
”Tatueraren i Auschwitz” är en roman av Heather Morris, men den bygger på Lale Sokolovs berättelse om hans tid i koncentrationslägret. I lägret mötte han bl a Gita. Boken kom 2018.
Under våren 1942 bestämmer sig 24-årige Lale Sokolov för att anmäla sig som frivillig att arbeta för tyskarna. Familjens företag i Krompachy, Slovakien, har konfiskerats och som frivillig hoppas Lale kunna rädda sin judiska familj. I april blir den välklädde Lale, med resväska och allt, instuvad i en boskapsvagn. Tåget går, men få vet eller vill inse vart resan går. Lale hoppas på ett jobb där han kan använda sina språkkunskaper…
Tåget stannar i Auschwitz. Kommendanten Höss möter dem. ”Arbeit macht frei”, är budskapet. Grannlägret Birkenau blir deras hem, men först avklädning, klippning, kalldusch, fångkläder, registrering och fångnummertatuering på vänster underarm.
Lale blir vittne till hur en täckt buss fylls med fångar, i en lucka i taket töms en dunk med något… från bussen hörs skrik, som dock tystnar… dörrar öppnas och andra fångar tvingas ta hand om de döda i bussen. Nazisternas dödsmaskineri är igång.
Lägrets ”Tätowierer”, fransmannen Pepan, var universitetslärare i Paris, men nu tatuerare, dvs inristare av nr på fångarmarna. Han blev Lales kamrat och lyckades rädda honom undan det fysiska slavarbetet i lägret. Lale blev ”tatuerarlärling”. Och mängden fångar att tatuera ökar kraftigt. Städer och byar ska av nazisterna tömmas på judar m fl.
En av de värsta nazistiska bödlarna, dr Mengele, gör sina ”urval” före tatueringen. Han behöver ”material till sina experiment”… En ung kvinna, Gita, slipper undan honom och blir tatuerad av Lale… och det ger minne för livet… mer än så berättar jag inte.
Detta är en hemsk, men bra bok. Massor av människor passerar på sin dödsväg, men några överlever och kan, tack och lov, vittna om nazisternas grymheter. Miljoner kan inte berätta. Måtte dessa händelser inte återkomma.
Läs gärna denna bok, som mitt i allt grymma elände, visar på hopp och mänsklig överlevnadskonst. Mycket läsvärd bok!
Dagens överskrift är, förutom en önskan efter att ha läst ”Tatueraren i Auschwitz”, också en hitsingel från 1969 med Bee Gees. ”Don’t forget to remember” skrevs av 2 av bröderna Gibb: Barry och Maurice. Den senares tvillingbror, Robin, medverkar inte på originalinspelningen av denna country-doftande låt.
Bilden är inte den bästa… och inte ljudet heller… men känslan griper mig i den här livespelningen från, gissningsvis, runt 2010. Robin ser inte helt frisk ut. Han går bort i början av 2012, 9 år efter Maurice. Storebror Barry är nu ensam Gibb. Lillebror Andy, som hade en solokarriär, avled 1988, 30 år gammal. ”Don’t forget to remember”!
Go’ freda’!!!
Haj å Goodbaj!
