Värre än ryska snuvan...
Sovjet-/Rysslandskännaren Stig Fredriksson kom 2019 med en smått utopisk berättelse: ”Ryssland utan Putin”. Det är en intressant infallsvinkel, som dock inte kom att inkludera Putins senaste knep för att inte behöva lämna jobbet som president.
Fredrikssons bok har tilläggsrubriken ”Friare, fredligare, rättvisare” som en beskrivning över hur Ryssland kunde varit utan ”AB Putin”. Boken förklarar det som hänt under Putins styre och hur han blivit som han är. Fostran i KGB, med ett ständigt skådespelande, lyser igenom, allt för att dölja verkligheten och, inte minst, gynna sina gamla kamrater från Leningradtiden.
Jag gör några ”nedslag” i boken:
Putin, född 1952, är president till 2024. Längre än så tillåter inte författningen, men den har han nu börjat jobba på att förändra…
Regimkritiker jagas världen runt och med hans förmodade tillstånd förgiftades Novitjok i England, liksom Litvinenko (polonium-210). Som gammal KGB-are vet Putin vilka trådar, som ska dras i…
Krim i Ukraina intogs 2014 av soldater utan landsbeteckningar etc på uniformer och fordon. Till slut kom det fram att det var ryska förband som klätt ut sig…
Korruptionen i Ryssland är gigantiskt, inte minst inom staten. En ung man förklarade, att han inte strävade efter ett jobb i det privata. Lönerna i det offentliga var visserligen lägre, men mutorna gav bättre utdelning där. ”Livet i Ryssland är hårt, men lyckligtvis är det kort” (ryskt talesätt).
Bland världens industriländer har Ryssland dalat till 12:e plats under Putins tid. Landets folkmängd är drygt 14 ggr större än Sveriges, men BNP är endast 2 ggr större…
Ryssland har gigantiska naturtillgångar, som olja, gas, metaller etc. De exporteras obehandlade, vilket medför, att man tvingas importera de förädlade varor man har behov av.
Under Putins styre har Ryssland upplevt sin ”femte emigrantvåg”. Den första var efter oktoberrevolutionen 1917, medan den fjärde var efter Sovjetunionens fall 1991.
Och så skriver Fredriksson om den ryska underrättelseverksamheten, som påverkade valet av Trump i USA… och om den organiserade dopningen av ryska idrottsmän… och fusket med dopingproverna… och Putins förmögenhet… för att inte tala om hans kamraters…
Ja, detta är en deprimerande bok i dessa deprimerade coronatider, men den är läsvärd, inte minst för att påminnas om Putins egoistiska och ofta oberäkneliga styre. Ingen vet var nästa attack sätts in…
Rysslands nuvarande diktator är ”inte att leka med”, möjligen kan jag få travestera lite på hans namn. Och fantasin landar direkt på Irving Berlins gamla dänga från 1927, ”Puttin’ on the Ritz”. Den kom med i musikalfilmen med samma namn 1930, med sång av Harry Richman. Fred Astaire sjöng in den på en stenkaka samma år och den blev ”hans” låt för lång tid.
Men så kom 1982 holländaren Taco med sin version av ”Puttin’ on the Ritz”. Han bar visserligen ingen hög hatt, men fracken (the ritz) är på plats! Låten toppade listorna i många länder.
Go’ freda’!!!
Haj å Goodbaj!
