Cello-fan? Nja, mest base-man...

Georg Riedels livsberättelse krävde fyra författare! Jan Bruér, Gunnel Fagius, Sofia Lilly Jönsson och Martin Nyström har tillsammans skapat boken ”Georg Riedel * Jazzmusiker och kompositör” (2020).

 

Huvuddelen av boken om Riedels liv har skrivits av Jan Bruér, medan de övriga tagit hand om specifika delar av komponerandet: Barnmusiken, kyrkomusiken resp ”nymusiken”. Intressant indelning, men jag trivs bäst med livsdelen och den specifika barnmusikdelen.

Georg Riedel föddes 1934 i Karlsbad, nuvarande Karlovy-Vary, i dåvarande Tjeckoslovakien. Fyra år senare flydde familjen, där mamman var judisk, undan nazismen. De kom till Stockholm. Pappan var arkitekt och mamman läkare. Georg och hans storasyster började i skolan.

 

Pappan fick jobb, men oron för tysk ockupation av Sverige gjorde att familjen skaffade sig ett boende/gömställe i Härjedalen under kriget! De återvände till Stockholm och livet gick vidare. Musiken fanns i familjen och Georg föll snart in i den. Studier på Adolf Fredriks musikskola  -  så var det igång.

 

Cello (pappans) och kontrabas blev de första instrumenten. Båda ”gångbara” i såväl klassisk musik som jazz. Det senare tog dock över och den första inspelningen gjordes med Rune Öfwermans Trio 1950.

 

Riedels musikliv fortsätter och utvecklas till, att han kommer att spela med alla i svensk jazzmusiks ”Who’s who”. Plus en hel del andra! Det är Lars Gullin och Jan Johansson, Arne Domnérus och Stan Getz, Bengt Hallberg och Putte Wickman…  ja, det är en lång och imponerande lista.

 

När hans spelkamrat Jan Johansson omkom i en bilolycka 1968, var denne mitt i komponerandet av musiken till TV-serien om Astrid Lindgrens Pippi Långstrump. Riedel fick frågan om att ta över den uppgiften. Han tackade efter en del tvekan ja till detta.

 

Komponerandet till Lindgrens skrivande fortsatte och vi kan njuta av ”Idas sommarvisa” och en hel binge go’ musik. En annan Lindgrens texter fick också musik av Riedel: Barbros. Så ock en annan Barbros: Hörberg! Riedel förklarar det med att dessa tres texter var så berättande och innehållsrika, samtidigt som de var utmanande att tonsätta.

 

Rockmusikens intåg, blev lite av jazzens uttåg, eller i varje fall undanträngning. Riedel uttrycker i boken, att han aldrig kunde uppskatta rocken inkl Elvis. Däremot ”… många av Beatles låtar… särskilt John Lennons kompositioner är fantastiska.”.

 

Riedel har också skrivit musik till flera filmer av olika slag, som ”Prins hatt under jorden”, ”Yngsjömordet”, ”Nattlek”, ”Tuppen” och ”Ormen”, men även till ”Adamson i Sverige” och ”491” (!). Till detta ska läggas ett antal barnfilmer.

 

Det har även blivit kyrkomusik och toner till jazzbalett. Många spelningar har skett i kyrkor, som t ex, för att citera boken, i ”Ystads kyrka”! Den kyrkan är vi Ystadsbor inte så bekant med… Men vi begriper, att författarna avser S:ta Maria kyrka!

 

Han har skrivit musik att gympa till, till reklam, till… ett stort spann av områden. Och så har han hunnit att ”vara ute och spela”! Hur det också hanns med kan man ju undra. På senare år har han även spelat med dottern Sarah.

 

Jag gjorde en sökning på nätet för att få koll på Riedels skivutgivning  -  i eget namn, egenskrivet och medverkan i inspelningar. Den listan blev t o m längre än ett kassakvitto på matinköpet inför jul-/nyårshelgen!!!

 

Oerhört imponerande lista och något av en livsuppgift för en samlare! Bredden på innehållet är enormt och det accentueras i boken. Den är mycket läsvärd, bortsett från sista kapitlet, där Riedel knappt kommer till tals i intervjun. Två fullmatade CD-skivor medföljer boken  -  mycket väl beskrivna  -  och visar tydligt på den musikaliska bredden! Jag gillade detta!

 

Georg Riedels basspel till Jan Johanssons piano är svensk musikhistoria! Så grant, så det ”svämmar över”! Hittade följande inslag från ett TV-program, ”Melodier i Norden”, sänt över hela Norden i början på 1967. Jan och Georg spelar här både tillsammans och var för sig! Likväl passar det ihop! Jag uppfattar det som, att det börjar med ”Göta kämpavisa”, men övergår till både ”Gånglek från Älvdalen” och ”Brudmarsch efter Larshöga Jonke”… eller jag ”hör i höre” (jfr ser i syne)? Vilken lycka att kunna se detta mer än halvsekelgamla inslag!

 

Barnvisor blev också ett stort område för Riedel. ”Idas sommarvisa” och ”Fattig bonddräng” kan väl knappast ha undgått någon. Astrid Lindgren skrev texten och Riedel musiken, liksom ”Världens bästa Carlsson” och ”Du käre lille snickerbo”. ”Sommarsången” kom i filmen ”På rymmen med Pippi Långstrump”, 1970. Här sjunger Pippi (Inger Nilsson), Annika (Maria Persson) och Tommy (Pär Sundberg) den.

 

År 2011 kom Georg Riedel med ett album tillsammans med sin dotter Sarah och Nicolai Dunger: ”Cornelis vd Riedel”. De tre var även ute på turné och sågs bl a av mig! Till skivan hade Georg skrivit ”Ta hit ett piano, sa Jan Johansson”, en vacker hyllning till sin musikkamrat.

 

 

Go’ tisda’!!!

 

Haj å Goodbaj!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0