Oktober-statskuppen 1917...
Kjell Albin Abrahamssons bok ”Stor var Lenin” har underrubriken ”En massmördare och hans statskupp” och kom ut februari 2017. Författaren avled i september 2016, så detta blev hans avslutning. Och vilken avslutning sen! En ilsknare och mer besviken författare får man leta efter!
Han är ilsken över att Lenin i alla år, inte minst det röda 70-talet, hyllats som hjälte och revolutionär, när denne i själva verket iscensatte en statskupp i Ryssland några månader efter den verkliga revolutionen i februari 1917, då tsaren avsattes. Februari-revolutionen var en fortsättning på vägen mot demokrati och hade inletts med revolutionen 1905, varefter demokratiska val till duman hölls! Nästa val skedde 1991…
Efter Lenins kupp, oktober 1917, ägnade han sig mycket åt att radera ut alla som inte tyckte som han, på känt diktaturmanér! En av överlevarna var Stalin… och Trotskij…
Lenins version av kommunismen var kopplad till Karl Marx teorier, men de båda kom aldrig att mötas. Marx dog 1883 och då var Lenin 13. Vladimir I Uljanov föddes i ett välbärgat borgerligt hem, hans morfar Israel Blanck var jude och dennes mor var svenska Anna Östedt, dotter till en guldsmed i Uppsala! Namnet Lenin tog han efter förvisningen till en stad vid floden Lena, efter att ha tillbringat flera år i Centraleuropa.
Han kom även att tillbringa en tid i Sverige, där han fick kontakt med bl a bankiren Olof Aschberg (farfar till Robert!). Denna kontakt användes senare till att ”stöpa om” ca 500 ton konfiskerat ryskt guld till stämplat svenskt guld…
Lenin kom aldrig att påverkas av den begynnande svenska socialdemokratin. Tvärtom blev den till ett hatobjekt! Demokrati var inget för Lenin!
Ojojoj, vad arg Abrahamsson är i boken! Han är väldigt tydlig med att röja bland en del av lögnerna kring Lenin, som i verkligheten var en av mänsklighetens värsta diktatorer/mördare. Många hemliga dokument, dock inte alla, har offentliggjorts efter Sovjets fall. Författaren har givetvis tagit del även av dessa. Boken är omskakande med sitt kraftfulla och tydliga språk och mycket läsvärd!
I den här veckan har vi nåtts av att Charlie Watts och Gunilla Bergström avlidit. Båda unika konstnärer i sin genre. Tack för underhållning/-fundigheter! Nu ska jag bara skriva lite till…
Charlie Watts var, liksom Ringo Starr, en sällsynt suverän takthållare i sitt band. Inga utsvävningar, likt Keith Moon eller John Bonham, men en trygg, stabil motor i Rolling Stones sedan januari 1963, då han efterträdde Mick Avory. Den senare gick över till Kinks! Watts hade, liksom våra egna Jan Carlsson och Bosse Skoglund, sina musikaliska rötter i jazzen. I sept för 10 år sedan lät ”Down the road a piece” så här med en trio där Watts på sitt sedvanliga Gretsch-set håller takten:
Redan 1965 till sitt Decca-album ”No. 2” hade Rolling Stones spelat in ”Down the road a piece”. Denna boogie-woogie skrevs 1940 av Don Raye och verkar ha funnits på de flesta 50-/60-talsbandens repertoar.
Go’ freda’!!!
Haj å Goodbaj!
