Jacques, men inte matt...

”Shimonoffs längtan” av författaren Jacques Werup kom redan 1983 och nu har jag läst den… igen! Och det var den värd!

 

Elias är ett av kakelugnsmakaren Shimon Benschoams sex barn. Familjen bor i Varna, Bulgariens tredje största stad, och boken startar runt år 1900. Shimon har stora planer för äldste sonen Elias, som med tiden ska ta över verksamheten.

 

Så blir det dock inte. Elias har en längtan till ett annat och eget liv och vill bryta sig ur det fattiga livet i Varna och gå sin egen väg. Han vill inte vara fast i faderns och familjens inrutade liv med sina snäva rutiner, som innefattar allt från besök i synagogan till måltider osv.

 

Denna längtan leder, efter flera tvister med fadern, till att Elias rymmer. Elias blir flykting i annat land och söker överlevandemöjligheter. Han lyckas ibland hitta arbeten, men lönen motsvarar ofta inte arbetsinsatsen. ”Lönen” består ibland av ett dåligt mål mat och en liten golvyta att sova på. En flyktings enkla lott…

 

Flykten tar Elias till en hel rad olika länder och ger honom en hel del kontakter, som blir till räddning i senare skeden. Under tiden hinner världen att förändras, inte minst med första världskriget. Därpå följde uppgången på 20-talet, som landade i depressionen på 30-talet och det andra världskriget.

 

Elias hamnar bl a i London och Paris, men till sist blir han matthandlare i Malmö! Känns som att det finns paralleller till Werup, som också var av matthandlarsläkt och ”halvjude”! Mamman var från familjen Nessim, känd mattfirmaägare i Malmö.

 

Det är en fantastisk resa Elias gör! Och ett väldigt bra berättande av Werup! Boken känns på något sätt tidlös. Det Werup beskriver kan lika väl hända idag, 100 år senare. Synnerligen läs- och tänkvärt!

 

Elias vill ”Living on my own”, som Freddie Mercury skrev och sjöng 1985 till sitt första soloalbum, ”Mr. bad guy”. Texten visar Mercurys beundran för Greta Garbo och citerar henne flera gånger. Låten blev ingen större framgång då, men 1993, två år efter Mercurys bortgång, gavs den ut på nytt i ommixad version. Då blev det en dunderhit! Här får du båda varianterna och kan välja själv… En del av bilderna är från Mercurys 39-årskalas…

Versionen 1985…

 

…och 1993:

 

 

Go’ freda’!!!

 

Haj å Goodbaj!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0