Skräckscener...
Otto B. Kraus självbiografiska roman, ”Barnen i Auschwitz”, handlar om de över 1000 judiska barn, som internerades i lägret. Boken bygger på den sanna historien om barnens liv i familjelägret och kom 2019.
Kraus var själv fängslad i Auschwitz-Birkenau och tog på sig rollen som en av lärarna till barnen. Skildringen behandlar tiden september 1943 – juli 1944 och en del namnges, som t ex doktor Mengele och Eichmann, medan andra är fiktiva och sammansatta av flera olika människor.
Kampen för överlevnad är hård i koncentrationslägret. Barnen trängdes ihop i våningsbäddarna och bespisningen bestod av små brödbitar och vattnig soppa. Alla var ständigt hungriga. Tillstånd gavs till några vuxnare lägerfångar att bedriva någon sorts skola för barnen, dock utan skolmaterial…
”Nöden är uppfinningarnas moder” blev sentensen för skolarbetet. Man lyckades t o m smuggla in ett par böcker, så man kunde ha lite högläsning. I övrigt fick lärarna försöka skapa egna berättelser eller ta lästa böcker ur minnet. En hade läst om Nils Holgersson och kunde återge/fantasisera från det. MEN, det gällde att se upp med skapandet! Tyska
vakter/soldater övervakade hela tiden.
Barnens byggnad låg i lägrets utkant nära elstängslet och nära järnvägsspåren. De blev åsyna vittnen till tågen, som anlände med tusentals nya fångar varje dag. Vagnarna tömdes, människor tvingades av tågen och ägodelar och kläder togs från dem. Allt skedde just utanför barnens jordgolvsförsedda lägerbyggnad.
Ja, det är en deprimerande bok om en tid, som vi inte önskar få återuppleva. Hur kunde människan bete sig så fruktansvärt gement och elakt? Boken är gripande och en bra påminnelse om vilka svinaktigheter, som nazismen stod för. Världen verkar behöva påminnas…
Tacksam att någon hade kraft och mod att skriva ner detta. Läsvärt!
Auschwitz-Birkenau ligger drygt 5 mil väster om Kraków i sydöstra delen av nuvarande Polen och var ett av flera koncentrationsläger i Tyska Riket. Omkring 1,3 miljoner människor deporterades dit - 85 % miste livet där… Förskräckliga siffror och förskräckligt lidande.
Till detta har jag valt musik av Beethoven (1770-1827). Man har inte lyckats reda ut vem Elise var, men ca 1810 hade Beethoven skapat en sång till henne: ”Für Elise”. En vacker, nästan meditativ melodi, som här framförs av Lang Lang, en konsertpianist och ”coming star” född i Kina 1982, men bosatt i New York.
Go’ freda’!!!
Haj å Goodbaj!
