150 år av trycksamhet...
Ystadiana 2023 från Ystads kulturhistoriska förening är boken ”Ystads Allehanda - De första 150 åren”. Underrubriken är ”Varje dag berättar vi någons historia. Detta är vår.” Redaktör och flitig skribent är YA’s egen Carl Johan Engvall.
I juli 1873 kom första numret av tidningen efter att Axel Fredrik Bjurström, 27 år gammal, köpt Skånska Telegrafens tryckeri. Med regelbunden daglig utgivning fick tidningen snart prenumeranter och en grund att stå på.
Givetvis finns August Strindbergs Ystadvisiter nämnda i den här boken. Han besökte gärna en läkare i staden och stannade i perioder, dessutom hjälpte läkaren honom med pengar. När Strindberg 1896, under sin ”Inferno”-tid, bodde på Sladdergatan nära YA, vaknade han på natten av ett oljud som om jorden höll på att gå under. Tidningens tryckning var inte ljudlös…
Strindberg beskrev f ö Ystad i sin bok ”Inferno” som ”ett gammalt sjörövare- och lurendrejarnäste”. Otur att kommissarie Kurt Wallander inte dök upp förrän ett sekel senare. Hans insatser hade ju behövts redan på Strindbergs tid!
YA’s spridningsområde är ju även ett filmiskt område och tidningen har skrivit mycket om det. ”Änglamark”, ”Den enfaldige mördaren” och Wallanderfilmerna är exempel på det, men även scener i Edward Persson-filmer gjordes i området, dock ej med i boken.
Det har alltid varit mycket ”Di Vide” (Ystads IF) och ”Di Röe” (IFK Ystad) i YA, men på senare år har fler sporter och klubbar synts till. I boken skrivs givetvis om handbollsframgångarna på både klubb- och landslagsnivå, men hästsport, fotboll och golf finns med. Saknar dock något om t ex friidrott (Lennart Strandberg) och bilsport (Ewy Rosqvist).
Där visar sig bokens, låt oss kalla det, svaghet. Urvalet bygger mycket på händelser de senaste 50 åren. Ystad hade ett rikt musikliv för drygt 100 år sedan. Jussi Björling och hans bröder bodde periodvis där. Han återvände 1936 och sjöng på Fritidsutställningen. Kan inte tänka mig, att YA inte skrev om detta. Inget finns i alla fall i boken.
Kul att läsa om layouten för tidningen. Lurblåsaren blev ett ”varumärke” och man valde, att ta tillbaka punkten, dvs ”YSTADS ALLEHANDA.” i tidningens sidhuvud. Den punkten fanns redan 1873!
Detta är ett vackert verk i lite större format, som ger rättvisa åt de mycket fina fotona. Gillar också, att man valt ämnesindelning i stället för kronologisk ordning. Det ger ett lite spänstigare intryck och det understryks av bra texter och bilder. Jag gillar den här boken!
Tänk att en person, född 1911 och som tillbringade mycket tid i Ystad på 1920-talet, fortfarande är en som det talas om i musiken. Även utanför Sveriges gränser. Han bodde säkerligen hos apotekare Smith, som själv var duktigt sångare och violinist. Ser i en lista över Jussis konserter, att han sjöng på massor av ställen i YA’s område, t ex i juni 1926 i Lilleskog vid Ystad. Han och bröderna ackompanjerades på piano av Elvir Sassarsson, som 35 år senare var min pianolärare…
När Jussi sjöng ”Di quella pira” i slutet på akt 3 av Verdi’s ”Trubaduren” live 1941 lät det så här:
År 1865 flyttade August Körling till Ystad. Han var organist och musiklärare, men även kompositör, liksom hans son, Felix. Den senare skrev musiken till Gustaf Frödings text för ”Tre trallande jäntor”. Den finns i ett otal versioner, men jag föll för amerikanska Delta Rhythm Boys inspelning från 1951. Kompar gör Andrew Burman’s Band, dvs Anders B och skivan kom på hans bolag Metronome.
Go’ tisda’!!!
Haj å Goodbaj!
