Guldet blev till West End och Broadway...
Skam att säga, har jag slarvat med läsningen av denna bok. Jag fick den för nästan exakt 2 år sedan. Började läsa den då, men… Hoppas givaren kan ursäkta mig, men nu har jag läst färdigt ”Att bära sig själv” (2021). Peter Jöback skriver med hjälp av 3 kamrater om sig själv och sitt liv.
Veckan efter premiären i oktober 1995 såg vi ”Kristina från Duvemåla” på Malmö Stadsteater. Succé för alla och dessutom genombrott för bl a en 25-årig Peter Jöback, som sjöng oss till tårar i ”Guldet blev till sand”!
Men redan innan detta hade hans liv varit fyllt av med- och motgångar. Född i en musikalisk familj, studier på Adolf Fredriks musikskola och tidigt engagerad i olika teaterföreställningar. Blev dock som barn utsatt för sexuella övergrepp, som givetvis kom att prägla honom långt upp i åldern.
”Musik-Jöback” ledde givetvis till medverkan i Melodifestivalen, men den karriären har inte nått nivån på teaterframgångarna. Huvudrollerna i Stockholm, London och New York har han klarat med glans, inte minst i ”The Phantom of the opera”. En roll som gav genljud både i West End och på Broadway.
Jöback har även, i allt detta, även kämpat mot ett drogmissbruk i olika omgångar. Det har han övervunnit och har funnit sin livskamrat i Colombia-födde Oscar Nilsson. De gifte sig 2010 och har 2 barn.
Som du ser, så är det bara små rader jag skrivit här om Jöbacks rejält händelserika liv. Så ung han är, så har han skapat musikalhistoria, även utanför Sveriges gränser, men dessförinnan upplevt ett djupt mörker. Tycker detta är väl berättat av och om Peter Jöback!
Hans stora genombrott kom på Malmö Musikteater/Stadsteater/Opera 1995 i rollen som Robert i ”Kristina från Duvemåla”. Musikalen, av Björn & Benny, bygger på Vilhelm Mobergs utvandrarepos och blev stor succé, inte minst låten ”Guldet blev till sand” framförd av Jöback. Här kommer den i en liveversion från USA-turnén 2001:
Stor succé blev det också med huvudrollen i ”The Phantom of the opera”, först i Londons West End och senare på Broadway i New York. Tyvärr är ljudet lite sviktande på de rörliga bilder jag hittar på nätet, men framförandet med Katy Treharne av titellåten samt ”Music of the night” 2012 på Malmö Live får duga…
Go’ tisda’!!!
Haj å Goodbaj!
