Oligark även I Sverige...
”Sundsvallsoligarken” är skriven av den norsk-svenske ekonomijournalisten Knut Kainz Rognerud. Boken har undertiteln ”En berättelse om hur Ryssland lurade väst” och kom 2024.
Boken inleds med ett citat från Dostojevskijs ”Idioten”: ”…motiven för mänskligt handlande… mer skiftande och komplicerade… bäst för en författare att begränsa sig till att utan kommentarer bara återge händelseförloppet.” Onekligen en bra devis.
Språktidningen förklarar ordet oligark som ”…en bottenlöst rik affärs- eller industriperson, ofta med politiskt och finansiellt inflytande”. Ett typiskt exempel är ryske Oleg Deripaska, denna boks huvudperson, som 2007 köpte det stora aluminiumsmältverket Kubal i Sundsvall av Gränges.
Efter Rysslands angrepp mot Krim 2014 skulle Deripaska och hans bolag drabbas av amerikanska sanktionshot. Hans försök att näst intill ha monopol på aluminiumproduktion ”från-gruva-till-granulat” bromsades och Ryssland skulle tappa en viktig krigsfinansieringskälla. Då kom den svenska regeringen till hans hjälp… liksom ett gäng Deripaskabetalda lobbyister…
Turerna i den här boken är komplicerade, men det är så oligarkerna styr och förmerar sina förmögenheter. Allt går att köpa! Allt går att dölja! Dimridåerna är tjocka och svårgenomträngliga, men Rognerud gräver på!
Alla de kända ryska ledarna, Putin, Lavrov, Jeltsin m fl, är ”aktiva” i boken, liksom österrikiska och tyska ledare. Fick lära mig att Österrike är lika Putin-vänliga som Ungern - det blir ju kallt utan den ryska gasen…
Givetvis är oligarkens förhållande till Trump och dennes nära medarbetare ”på tapeten”, liksom kapningen av Hillary Clintons presidentvalskonton. Som sagt, allt har ett pris och är, för den som har möjligheten, köpbart.
Detta är en mycket intressant historie-/ekonomi-/psykologibok. Oleg Deripaska förnekar givetvis allt och har aldrig fällts i rysk domstol… allt går att köpa…
Jag kan ju inte bedöma sanningshalten i författarens berättelse, men det räcker med att hälften vore sanning för att bli beklämd och tappa tron på ett ickekrigförande Ryssland.
Ha tålamod med alla namn och turer, men klart värt att läsa denna bok!
Den ryska aluminium-industrin var en viktig bas för Oleg Deripaska och jag tänkte göra en riktigt usel s k P3-övergång till en ”musikburk”: Can! Bandet bildades i Köln 1968 och kom att med sin experimentella musik betraktas som skaparna av den tyska Krautrocken. De var en typisk album-grupp, med få låtar som passade på singlar. Ett undantag var dock ”Vitamin C” som släpptes 1972:
Go’ tisda’!!!
Haj å Goodbaj!
