Swing it ända in I kaklet...
Artistnamn/pseudonymer var klart gångbara även för hundra år sedan! Gurli Maria Bergström föddes 1905 i Sundsvall. När hon 25 år senare skulle skivdebutera fick det bli med ett ”schlagkraftigare” namn: Förnamnen slogs ihop till Gullmar och till nytt förnamn valde hon Kai. Därmed hade den tidens största schlagermakare fått sitt namn: Kai
Gullmar! Ingela Hofsten har skrivit om henne i boken ”Swing it, Kai!” (2023).
Redan som knapp tonåring framträdde hon på Oscar Knausts hotell i hemstaden. Efter hand lärde hon sig spela piano och kunde då kompa sig själv. Snart började hon komponera med egna texter.
Gurli ville gärna syssla med underhållning, men pappa, som hade företag i kolbranschen, och mamma, som drev café, ville få hennes kontorshjälp. Knaust ordnade då med en kontorsutbildning för henne i London och där fanns det ju gott om musik i både teater- och dansform…
Efter en tid tillbaka i Sundsvall blev det Stockholm och jag ska inte falla ner i detaljerna, utan nöjer mig med att musiken och scenen kom att bli hennes liv. Karl Gerhard (Karl Johnson) och Ernst Rolf (Ernst Johansson) gjorde många revyer och Kai Gullmar medverkade ibland på scenen, men, fram för allt, komponerade hon mycket till deras texter.
Gus Morris (Gustaf Wahlenius) blev ”huvudtextförfattaren” till de flesta schlagermelodierna hon skrev. Men även filmmusik fick hon fram, i flera fall till Hasse Ekman-filmer och med hans texter. En period var hon i Malmö och i revyer av Gustav Wally (Gustaf Wallenberg!!!).
Hon lyckades nå framgångar i en klart manlig bransch, men så var hon ganska härdad själv i sin manliga stil. Kortklippt och oftast klädd i skjorta, slips och kavaj och med förnamnet Kai, körde hon ”sitt eget race”. Och så ovanpå det, så drogs hon till kvinnor… homosexualitet var olagligt fram till 1944 och medicinskt en psykisk störning fram till 1979! Inget enkelt liv i den tidens Sverige.
Tänkte runda av med lite musikaliska upplysningar:
Hennes första inspelning skedde efter att Nils Grevillius hört henne - det var han som ledde orkestern i många av Jussi Björlings inspelningar!
Gullmars melodier har sjungits in av bl a Edvard Persson, Sven-Olof Sandberg, Brita Borg, Sickan Carlsson, Inga Gill, Bertil Boo, Max Hansen, Adolf Jahr, Harry Brandelius, Marguerite Viby, Elof Ahrle, Nils Poppe och Karin juel.
Alice Babs stora genombrott kom 1940 med Gullmar-låten ”Swing it, magistern!” ur Hasse Ekman-filmen med samma namn!
Andra kända låtar är: ”Säg det med blommor”, ”Med dej i mina armar”, ”Med käckhet, fräckhet och täckhet”, ”En natt på Ancora bar”, ”Jag har en liten melodi” och ”Ungmön på Kärringön”.
Inte helt enkelt att skriva om en person man aldrig mött och vars vänner och arbetskamrater till stor del är avlidna. Tycker dock att Hofsten lyckats ganska bra. Gillar också den välordnade kompositionsförteckningen på knappt 40 sidor i slutet av boken. Inser också att de flesta läsarna av den här boken antagligen har fyllt år ett flertal gånger…
Har inte lyckats hitta rörliga och sångliga bilder med Kai Gullmar, så det får bli låtar av henne men med andra artister. Givetvis startar jag med en favoritsångerska, Alice Babs, och titellåten till filmen ”Swing it, magistern!”. Tidigt i en kommande och enastående sångarkarriär!
Femtielva år senare (1999) sjöng hon den glada truddelutten med Charlie Norman på piano och stor orkester. Härligt att se folk som har kul på jobbet…
Go’ tisda’!!!
Haj å Goodbaj!
