Historien går igen...
Lundaförlaget Historiska Media har än en gång fångat mitt intresse: ”Historien om Ryssland” med underrubriken ”Myten om maktens redskap” är skriven av den engelske historikern Orlando Figes. Boken kom 2022, men först 2024 på svenska.
Jag tog mig den stora friheten, att, efter de inledande kartorna, hoppa över allt med invaderande moguler, svenskar etc och, efter tips, starta med kapitlet ”Moder Ryssland” och tiden med Stalin just före andra världskriget. Måste dock göra en koppling till en novembermorgon 2016 och ett torg nära Kreml. Då avtäcktes ett monument ”över storfurst Vladimir, härskare i Kievriket, ’den första ryska staten’, mellan 980 och 1015”! Historien tycks viktig för landet Ryssland. Undrar om det gjorts plats för hans namne dagens president…?
Stalin och hans göranden är inte obekanta. De skapade död och svält, men mängden
soldater han förfogade över var en av de avgörande orsakerna till Tredje Rikets fall. Svälten, som också skapade massdöd, var resultatet av hans helt misslyckade jordbrukspolitik.
Några små klipp: De styrande har alltid varit duktiga på, att få folket att leva/dö för ”Fosterlandet”. Tapperhet och patriotism värderades, men inte alltid belönades, högt.
Figes sätt att förklara Rysslands historia är intressant och kanske lite överraskande i att han menar, att landet egentligen alltid styrts av olika diktatorer! Flera tsarer, som Alexander och Nikolaj, drev en sorts envälde och kom att följas av Lenin, Stalin, Chrusjtjov osv och nu Putin. Folket är ”vana” vid det styret och det finns ingen tradition av fackföreningar, boendeföreningar, reella politiska partier, konsumentorganisationer, yrkesorganisationer. Den vetskapen ger kanske lite av förklaringen till Gorbatjovs och Jeltsins misslyckade försök att skapa ett öppnare samhälle. Finns ingen tradition i hur ett sådant samhälle ska fungera.
De kapitel jag läste gav mig en viss förståelse varför det idag ser ut som det gör i Ryssland. Och framtiden…? Lika krigisk och förfärlig…? Lika diktatorisk…? Hög tid att dra tillbaka styrkorna och lämna Ukraina, men sker det…? Vad blir diktator Putins nästa steg?
Boken är, om än inte helt lättläst, ändå värd att lägga tid på.
Jan Johansson jazzade till inte bara svenska folksånger utan även ryska. ”Jazz på ryska” spelades in i sept 1967. Jag har valt ”Kvällar i Moskvas förstäder”, även kallad ”En natt i Moskva”. Johansson spelar här med Georg Riedel, bas, och Egil Johansen, trummor. Just den här låten från albumet är dock inte så gammal! Den skrevs 1955 av Vasilij Solovjov-Sedoj med text av Michail Matusovskij och fick titeln ”Kvällar i Leningrad”, men det gillade inte sovjetmakten… så det blev till att ändra titeln.
Go’ tisda’!!!
Haj å Goodbaj!
