Johnny - samlaren...

Varför köpte jag boken ”De dubbelt så bra” på biblioteksgallringen? Den frågan återkom ganska många gånger under den första fjärdedelen av bokläsningen. Bengt Ohlsson-böcker hade jag läst tidigare, men denna?

 

I första kapitlet är Arvid ”jaget” och i det andra Ragnar och så växlar det hela boken ut. Det var segt i starten med läsningen av denna bok, som tar sin början 1917.

 

Arvid och hans lillasyster bor hos deras farbror och tant efter att deras mamma avlidit och pappa inte mäktade med både jobb och barn.

 

Ragnar bor på ett helt annat ställe med sin mamma. De bor i huset där hon jobbar som sköterska till en doktor.

 

Ja, så är grunden i boken, som kom att överraska mig. Hur roliga är de båda pojkarnas funderingar? Ingen lyssnar. Ingen bryr sig. Var och en på sitt håll tycker, att de har något att säga, men de är ju knappt ens tonåringar, så… Det viktigaste är ju, att de utför det de blir ålagda att göra!

 

Arvids lillasyster får bo i boningshuset med de vuxna och två kusiner, medan Arvid får sin ”säng” i en kätte i stallet… Hästen blir bästa vännen.

 

Ragnar bor visserligen i eget rum, men han betraktas av sin mamma som ”mindre vetande”…  Mamma får doktorn att instämma…

 

Men berättelsen växer långt om länge och fångar mig. Sista halvan har jag svårt att lägga boken ifrån mig.

 

Det händer saker i grannlandet Finland i slutet på första världskriget. Sverige vill inte skicka soldater till hjälp och stöd.

 

Arbetslösheten i Sverige är stor. Fackföreningsrörelsen växer och vill få fram bättre och rättvisare villkor för bl a skogsarbetarna. Det leder till konflikter och även blockader och i slutet på boken är vi framme vid Ådalen 1931…

 

Bokens baksidestext lockade med sin beskrivning om tidsspannet 1917 – 1931. Kände att det kunde kanske va’ något, men så möttes jag av trög och omständlig text… Men det lossnade! Och jag föll! Så’n tur, att jag inte gav upp! Då hade jag missat något! Denna bok gavs ut 2018! Läs & berörs!

 

Tomas Ledin, född 1952, tillbringade sina tidiga barndomssomrar hos farmor och farfar i Ådalen. Farfar gick f ö i Ådalendemonstrationståget 1931  -  en demonstration med ödesdigra konsekvenser, då de blev beskjutna av militär.

 

Hösten 2013 släppte Ledin sitt ”Höga kusten”-album  -  ett projekt han jobbat med i 10 år. En av låtarna är ”Min farfar gick i tåget” och så här lät den i SvT’s Go’ kväll 2013:

 

 

Go’ tisda’!!!

 

Haj å Goodbaj!

”Helenes krig” är skriven av Pernille Juhl och gavs ut 2019. Det är en bok om Danmark under tyskockupationen (9 april 1940) och förtäljer om Helenes förehavanden från sommaren 1940 till sommaren 1944.

 

Av någon anledning är få av Juhls böcker översatta till svenska, så detta blev en dansk læseøvelse  -  en udfordring rent av!

 

Helene bor i Köpenhamn med sina föräldrar och sin lillebror. Hon har lyckats övertala sina föräldrar att få börja läsa juridik. Helt meningslöst anser de, för hon ska ju bara skaffa en karl att gifta sig med och bli försörjd av… Men hon lyckas övertala!

 

Hon, ”den tysta hemmaflickan”, får flera kamrater på universitetet, men studiefliten och tävlingsinstinkten är stor. Hon är ”inne i böckerna” snarare än ”ute på galej”. Men studievänner, som Jonna, får Helene att bättre förstå världen utanför hemmet.

 

Danskarna lever med ockupationen under ett bra tag, men börjar så smått agera på vad som händer. Fler och fler börjar opponera sig och ett underjordiskt motstånd med sabotage etc börjar växa fram. Helene får höra talas om Holger Danske…

 

Jonna är aktiv i en lite mindre motståndsgrupp och lyckas värva även Helene. Nu tar

hennes liv en annan väg… utan att de gammeldags föräldrarna begriper det. Helene förändras och blir smått kritisk och lätt uppstudsig mot dem.

 

Tyskarna drar åt tumskruvarna och försöker kuva danskarna mer och mer. De avrättar Kaj Munk. De försöka samla ihop alla danska judar för att skicka dem till lägren i Tyskland.

Och så blir Helene kär…

 

Spännande och välskriven, som jag fått både tips om och låna. Tack för det!!! Intressant läsning, om än i romanform, om ockupantmotståndets uppbyggnad och agerande. En fortsättning kom 2020…

 

Den här boken ger mig nu möjligheten att plocka fram en av mina danska favoriter: Tøsedrengene! Bandet bildades 1978, men efter 6 album bröt de 1985 upp. På deras 4:e album, ”Alle vore håb” (1983), hade man fått med både Anne Dorte Michelsen och Maria Bramsen på sång. Suveränt! Inte minst i låten ”Vi var engang så tæt”:   

 

 

Go’ tisda’!!!

 

Haj å Goodbaj!

Lundaförlaget Historiska Media har än en gång fångat mitt intresse: ”Historien om Ryssland” med underrubriken ”Myten om maktens redskap” är skriven av den engelske historikern Orlando Figes. Boken kom 2022, men först 2024 på svenska.

 

Jag tog mig den stora friheten, att, efter de inledande kartorna, hoppa över allt med invaderande moguler, svenskar etc och, efter tips, starta med kapitlet ”Moder Ryssland” och tiden med Stalin just före andra världskriget. Måste dock göra en koppling till en novembermorgon 2016 och ett torg nära Kreml. Då avtäcktes ett monument ”över storfurst Vladimir, härskare i Kievriket, ’den första ryska staten’, mellan 980 och 1015”! Historien tycks viktig för landet Ryssland. Undrar om det gjorts plats för hans namne dagens president…?

 

Stalin och hans göranden är inte obekanta. De skapade död och svält, men mängden

soldater han förfogade över var en av de avgörande orsakerna till Tredje Rikets fall. Svälten, som också skapade massdöd, var resultatet av hans helt misslyckade jordbrukspolitik.

 

Några små klipp: De styrande har alltid varit duktiga på, att få folket att leva/dö för ”Fosterlandet”. Tapperhet och patriotism värderades, men inte alltid belönades, högt.

Figes sätt att förklara Rysslands historia är intressant och kanske lite överraskande i att han menar, att landet egentligen alltid styrts av olika diktatorer! Flera tsarer, som Alexander och Nikolaj, drev en sorts envälde och kom att följas av Lenin, Stalin, Chrusjtjov osv och nu Putin. Folket är ”vana” vid det styret och det finns ingen tradition av fackföreningar, boendeföreningar, reella politiska partier, konsumentorganisationer, yrkesorganisationer. Den vetskapen ger kanske lite av förklaringen till Gorbatjovs och Jeltsins misslyckade försök att skapa ett öppnare samhälle. Finns ingen tradition i hur ett sådant samhälle ska fungera.

 

De kapitel jag läste gav mig en viss förståelse varför det idag ser ut som det gör i Ryssland. Och framtiden…? Lika krigisk och förfärlig…? Lika diktatorisk…? Hög tid att dra tillbaka styrkorna och lämna Ukraina, men sker det…? Vad blir diktator Putins nästa steg?

 

Boken är, om än inte helt lättläst, ändå värd att lägga tid på.

 

Jan Johansson jazzade till inte bara svenska folksånger utan även ryska. ”Jazz på ryska” spelades in i sept 1967. Jag har valt ”Kvällar i Moskvas förstäder”, även kallad ”En natt i Moskva”. Johansson spelar här med Georg Riedel, bas, och Egil Johansen, trummor. Just den här låten från albumet är dock inte så gammal! Den skrevs 1955 av Vasilij Solovjov-Sedoj med text av Michail Matusovskij och fick titeln ”Kvällar i Leningrad”, men det gillade inte sovjetmakten… så det blev till att ändra titeln.

 

 

Go’ tisda’!!!

 

Haj å Goodbaj!